När jag satte mig i soffan för att dricka mitt morgonkaffe i morse och slog på TVn möttes jag av en väderdam som stod utanför inrikesterminalen och pratade om att flygplatserna norr om Skellefteå var stängda på grund av ett askmoln från en Isländsk vulkan. Jaha tänkte jag, vad dom gjorde stor grej av de då.
Men oj så fel min nyhetsnäsa hade.
Vid lunchtid hade allt eskalerat och allt svenskt luftrum var stängt för flygtrafik. Samma i Norge, Danmark och England. Kaos överallt (utom i Visby, där luftrummet fortfarande är öppet. Jag är bara nyfiken på en sak, vart flyger man från Visby om nu alla andra luftrum är stängda?), om allt hade varit som vanligt och jag hade varit i Sundsvall och traskat de hundratalet meter till och från skolan dag ut och dag in så hade jag nog inte känt att de här askmolnet berörde mig. Men nu är inte allt som vanligt. Mina roomies flygpendlar till Luleå, vilket medför att an av dom (som inte hann upp innan askmolnet hann hit) är strandsatt här.
Men allt är ju som sagt inte som vanligt, jag går ju inte de hundratalet meter till skolan, utan jag åker tunnelbanans blåa linje mellan Hjulsta och T-centralen varje dag. Inte för att tunnelbanan påverkas av askmolnet och inte ska jag ut och flyga heller, tämligen onödigt att flyga ut till Ekerö (dit jag ska imorgon). Men de är andra som ska ut och flyga, andra som jobbar i de gula huset vid Hötorget. Andra som nu tar bilen som jag skulle ha tagit mig ut till Ekerö med imorgon. Fine för mig, jag får åka taxi, tråkigare för OTW som får betala. Mitt lilla problem att ta sig till Ekerö känns som en bagatell jämfört med de större logistiska problemen som dyker upp. Vilka olympier kommer att komma till Åby på lördag? Hur får vi dit våra programledare? (En av dom svor och var irriterad och tog bilen jag skulle ha haft). Om nu microvågsugnar kan påverka en länkkamera, vad ska då inte ett helt askmoln kunna påverka en hel sändning?
De är inte bara för den kommande helgen de uppstår en del logistiska problem, frågan är ju hur länge den här vulkanen tänker spruta ur sig aska? Nästa vecka är V75 i Umeå, en betydligt längre sträcka att köra än till Göteborg...
Nu är frågan om hur länge de här kan hålla på? En dag? En helg? En vecka? En månad? Ett år? Domedagsprofeterna pratar om 3 år! TRE ÅR!
Inspirerad av Gert på Rixvägen (Se Vinnare V75 Highlights i TV4 på lördag 18.20 för att se det!) så har jag knapat ihop ett drömscenario:
Jag och fröken Luleå sitter på lämplig uteservering, gärna då här i Stockholm, en sen sommarkväll med varsitt glas kallt vitt vin och pratar på och kommer in på resor (fröken Luleå har kommit med tåg).
Fröken Luleå: Kommer du ihåg den där dagen när alla flygen slutade gå?
Jag: Jooo, jag gjorde min praktik då. De vart värsta kaoset på OTW när inga flyg gick och alla skulle ut till slutspelshockey och olympiatravet i Göteborg och allt sånt. Och jag fick flytta min inflyttningsfest/tjejmiddag...
Fröken Luleå: Jag minns det, du SMSade en massa den dagen och var riktigt sur. Haha! Vi hade pratat om vårtecken på morgonen. Vilka tider! Undrar om dom däringa flygplanen börjar gå snart igen?
Jag: Mmm, kommer du ihåg de där flygbolaget som alla flög med? SAS? Synd att pengarna var nästan slut innan askmolnet... .... ....
Tillbaka i verkligheten och det är dags att koka soppa på en spik, lax med pommes frites...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar