Sitter och diskuterar Stadsöskolans Vasalopp som går av stapeln på Skärtorsdag med Coola Bruden.
Hon säger att de är piss att åka Vasaloppet och är att de är skittråkigt och allt de där som man faktiskt tcker när man går i skola. Inge problem med de konstaterandet.
Jag har fått lära mig av Rektorn (alltså Coola Brudens morsa) att man ska föregå med gott exempel och säga att de är roligt och skojjigt och mysigt och hela den grejen.
Fine jag säger så.
Men jag tycker ju inte de, för de är verkligen pisstråkigt att åka de där jävla skidloppet.
Och det är ALLTID dåligt väder.
Ryser bara vid minnet av alla de varv man gjort i skidspåret på ängen, runt Tomholmen och varv runt spåret på Mattisberget i snålblåst och snöstorm. BRRR.
Och de nu är jag känner att visst problem uppstår, om jag säger att jag gillar de så ljuger jag ju. Och samma människa som har lärt mig att man ska föregå med gott exempel och bla bla bla bla har också lärt mig att man inte ska ljuga? Hur tar man sig ur det?
Jag valde sanningen.
måndag 29 mars 2010
torsdag 25 mars 2010
de värsta som finns
finns de något värre än att prova jackor? varför finns de inte jackor för tjejer med större bröst? jag vill inte ha en killjacka bara för att jag har bröst och inte är pinnsmal...
söndag 21 mars 2010
Röda Faran
Min nya bil, röda faran. (Ni får se den bakifrån eftersom den ser fördjävlig ut framifrån med en annan röd färg på huven...)
Norrland
Världens godaste kaffe...
...kokas över öppen eld!
Och till de ska de serveras grillad korv!
Nej, jag ljuger inte. Här finns i alla fall snö så de räcker...
söndag 14 mars 2010
Dåliga ursäkter
– Det känns grymt just nu. Allt vi gjort i 54 matcher faller på ett endaste mål i sista matchen, säger Luleås lagkapten Anders Burström. Joo, de gjorde det. Men en tanke bara, om ni spelat liiiiiiite bättre i de 54 tidigare matcherna så hade inte allt behövt avgöras i en match.
– Det är en svart dag för Luleå Hockey. Vi förlorar för att vi inte gör mål. (...). Det känns oerhört tungt just nu, säger Luleåtränaren Roger Rönnberg. Nähä! Menar du att ni förlorar för att ni inte gör mål?!?!? De är ju som bara de hockey går ut på, göra fler mål än motståndaren. Träna på de nästa säsong så kanske de går bättre...
– I andra perioden hade vi hur många chanser som helst som vi inte sätter, (...), säger Pär Arlbrandt. Nu satte du verkligen huvudet på spiken där, som Gunde säger: Nära gills inte på fortet.
– Det kändes hela tiden som det skulle gå vägen, men när man inte sätter sina chanser gör till slut motståndarna mål istället, så är det, säger Arlbrandt. Arlbrandt verkar ju åtminstone ha kommit på vad GREJEN med hockey är, fler mål än motståndaren.
Nää ja ä int bitter. Men slutspel hade varit roligt. Speciellt eftersom jag nu ju typ jobbar på Canal+ som ju sänder matcherna och jag kanske hade kunnat få vara med!
– Det är en svart dag för Luleå Hockey. Vi förlorar för att vi inte gör mål. (...). Det känns oerhört tungt just nu, säger Luleåtränaren Roger Rönnberg. Nähä! Menar du att ni förlorar för att ni inte gör mål?!?!? De är ju som bara de hockey går ut på, göra fler mål än motståndaren. Träna på de nästa säsong så kanske de går bättre...
– I andra perioden hade vi hur många chanser som helst som vi inte sätter, (...), säger Pär Arlbrandt. Nu satte du verkligen huvudet på spiken där, som Gunde säger: Nära gills inte på fortet.
– Det kändes hela tiden som det skulle gå vägen, men när man inte sätter sina chanser gör till slut motståndarna mål istället, så är det, säger Arlbrandt. Arlbrandt verkar ju åtminstone ha kommit på vad GREJEN med hockey är, fler mål än motståndaren.
Nää ja ä int bitter. Men slutspel hade varit roligt. Speciellt eftersom jag nu ju typ jobbar på Canal+ som ju sänder matcherna och jag kanske hade kunnat få vara med!
lördag 13 mars 2010
Ingenmannsland
Jahap så var de slut med hockey för den här säsongen. Timrå vann. På bortaplan. Luleå förlorade på hemmaplan. Vad ska man säga?
Dom åkte i alla fall inte ut ur elitserien. Nästan så jag tycker dom hade förtjänat att halka ur. Sådeså!
Ett inlägg i 3D
Idag har jag varit på bio med Fröken Stockholm och hennes vänner, hur trevligt som helst =D
Vi såg Alice i Underlandet, jättehäftig film. Kan egentligen inte säga att den var bra, men den var häftig när den var i 3D. Upplevelsen och brillorna var helt klart värda de 125 kronorna de kostade!
Vi såg Alice i Underlandet, jättehäftig film. Kan egentligen inte säga att den var bra, men den var häftig när den var i 3D. Upplevelsen och brillorna var helt klart värda de 125 kronorna de kostade!
I morgon blir de en vanlig söndag på TV4 med Vinnare V65 och sushi till lunch.
torsdag 11 mars 2010
Makt
Efter en rätt stressig dag igår och en lärorik dag idag så ser jag fram emot morgondagen som ser ut att bli riktigt lugn och skön. Fast innan de blir imorgon ska jag njuta av att ha makten över fjärrkontrollen en kväll!
Annars är fördelningen sådan i ettan för tre att Arbetsledaren bestämmer över TVn. Inte för att jag klagar annat än på onsdagar när jag vill se Roomservice och Efterlyst. Men jag ska ändå njuta av kvällens dejt med fjärrkontrollen =P
Annars är fördelningen sådan i ettan för tre att Arbetsledaren bestämmer över TVn. Inte för att jag klagar annat än på onsdagar när jag vill se Roomservice och Efterlyst. Men jag ska ändå njuta av kvällens dejt med fjärrkontrollen =P
tisdag 9 mars 2010
torsdag 4 mars 2010
Vända kappan efter vinden
Innan jag flyttade hit så brukade jag sitta hemma och småle åt de (som jag kallade dem då) idiotiska 08:orna och andra sörlänningar som fick panik på grund av lite snö och kyla.
Men jag måste säga att jag numera förstår rädslan.
Varje gång jag hör ordet snöfall eller kyla så får en minnesbild av den olidligt trånga ersättningsbussen som tog mig till stan och jag känner hur kalla mina tår var när jag stod och väntade på tågen som verkade gå lite när de ville dagen innan all tågtrafik stannade. Hela staden stannar faktiskt. Ingenting fungerar eftersom ingen tar sig någonstans. Helt hopplöst.
Under snökaoset som lamslog stora delar av Sverige underhöll jag mig med att läsa läsarkommentarerna till kvällstidningarnas artiklar om kaoset. Och jag kunde inte låta bli att skämmas över de inskränkta norrlänningarnas spydiga kommentarer om södra Sveriges snöpanik. Jag vet att jag nästan var en sån för några månader sen. Förutom att jag inte skrev ut min åsikt på offentliga forum.
Jag tycker att alla bilåkande norrlänningar som anser att de är stopp i trafiken om de är 10 bilar framför dom ska hålla tyst om snökaos ända tills de provat åka med SLs ersättningsbussar eller bara försökt ta sig hem från jobbet i de trafikkaos som uppstår.
På tal om kollektivtrafik. Här kan jag utan problem stå upp på tåget i 16 hållplatser. När jag gick gymnasiet hemma i Luleå och var tvungen att sitta bredvid någon på bussen tyckte jag att de var värsta katastrofen och var jättegnällig om det.
Frågan är om jag vänt kappan efter vinden eller bara blivit mer ödmjuk?
Men jag måste säga att jag numera förstår rädslan.
Varje gång jag hör ordet snöfall eller kyla så får en minnesbild av den olidligt trånga ersättningsbussen som tog mig till stan och jag känner hur kalla mina tår var när jag stod och väntade på tågen som verkade gå lite när de ville dagen innan all tågtrafik stannade. Hela staden stannar faktiskt. Ingenting fungerar eftersom ingen tar sig någonstans. Helt hopplöst.
Under snökaoset som lamslog stora delar av Sverige underhöll jag mig med att läsa läsarkommentarerna till kvällstidningarnas artiklar om kaoset. Och jag kunde inte låta bli att skämmas över de inskränkta norrlänningarnas spydiga kommentarer om södra Sveriges snöpanik. Jag vet att jag nästan var en sån för några månader sen. Förutom att jag inte skrev ut min åsikt på offentliga forum.
Jag tycker att alla bilåkande norrlänningar som anser att de är stopp i trafiken om de är 10 bilar framför dom ska hålla tyst om snökaos ända tills de provat åka med SLs ersättningsbussar eller bara försökt ta sig hem från jobbet i de trafikkaos som uppstår.
På tal om kollektivtrafik. Här kan jag utan problem stå upp på tåget i 16 hållplatser. När jag gick gymnasiet hemma i Luleå och var tvungen att sitta bredvid någon på bussen tyckte jag att de var värsta katastrofen och var jättegnällig om det.
Frågan är om jag vänt kappan efter vinden eller bara blivit mer ödmjuk?
Höjden av slöhet
Det drar kallt ute idag, har aldrig blivit riktigt varm sen jag promenerade till bussen för att åka mot Pinnen. Började dagen med ett kallt projekt, var ute och filmade en häst som sprang 5 varv runt banan. 3 varv åt fel håll och 2 åt rätt håll. Ett av de rätta varven fick jag på film alldeles perfekt. Det andra vart mindre perfekt. Mitt i svängen efter rakan när jag panorerade med kameran glömde jag bort att jag stod i en trappa och filmade och bilden dök. Som tur var stod både jag och stativet på benen. Men bilden dippar iväg mitt i =P
Efter en stund inne på Pinnen då jag precis hann börja tina så bar de av mot stan igen för att fortsätta jobba. Tyvärr fick jag vänta på bussen som var sen och de ledde till att jag fick vänta på tåget. Och att jag därför blev ännu kallare.
Hann inte vara inne på kontoret mer än en timme förrän de var dags att gå till Katten och möta Skolfröken och hennes mamma. Riktigt mysigt med en fika med hemma-folk =)
Eftersom jag tog sen lunch för att ta fika stunden så var de inte så länge kvar av arbetsdagen efter fikat. Så jag hann inte tina då heller. Så nu sitter jag inlindad i två filtar för att försöka tina upp efter en kall och blåsig dag.
När jag stod och frös på tåget på väg hem så kom jag på mig själv med att nå slöhetens absoluta max. När jag klev på tåget så var de så fullt att jag fick stå, men eftersom jag ska åka 16 hållplatser så hinner de ju tunnas ut med folk innan jag ska av. Och allt eftersom folk klev av så vart de tomma platser lediga. Men jag fortsatte stå. Fem hållplatser hemifrån kom jag på mig själv med att stå och tänka: Näää jag ids inte gå och sätta mig jag står kvar. Kändes som om jag i de ögonblicket nådde höjden av slöhet. Är jag stolt? Nej. Men jag måste få tillägga att de verkar vara ett stockholmsfenomen. Jag har sett massor med folk som verkar tänka likadant.
Efter en stund inne på Pinnen då jag precis hann börja tina så bar de av mot stan igen för att fortsätta jobba. Tyvärr fick jag vänta på bussen som var sen och de ledde till att jag fick vänta på tåget. Och att jag därför blev ännu kallare.
Hann inte vara inne på kontoret mer än en timme förrän de var dags att gå till Katten och möta Skolfröken och hennes mamma. Riktigt mysigt med en fika med hemma-folk =)
Eftersom jag tog sen lunch för att ta fika stunden så var de inte så länge kvar av arbetsdagen efter fikat. Så jag hann inte tina då heller. Så nu sitter jag inlindad i två filtar för att försöka tina upp efter en kall och blåsig dag.
När jag stod och frös på tåget på väg hem så kom jag på mig själv med att nå slöhetens absoluta max. När jag klev på tåget så var de så fullt att jag fick stå, men eftersom jag ska åka 16 hållplatser så hinner de ju tunnas ut med folk innan jag ska av. Och allt eftersom folk klev av så vart de tomma platser lediga. Men jag fortsatte stå. Fem hållplatser hemifrån kom jag på mig själv med att stå och tänka: Näää jag ids inte gå och sätta mig jag står kvar. Kändes som om jag i de ögonblicket nådde höjden av slöhet. Är jag stolt? Nej. Men jag måste få tillägga att de verkar vara ett stockholmsfenomen. Jag har sett massor med folk som verkar tänka likadant.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)