Träningsvärk

Ousch vilken träningvärk jag har! Känns som om jag blivit överkörd av en ångvält. Men ska man vara fin får man lida pin heter det ju.

Min hund har inte riktigt alla får hemma...

Middagssällskap och tentasushi

Under första året på bildjour hade jag och Pandan en grej att äta sushi efter tentorna,  i fredags var de sista tentan på bildjour så för att avsluta med salut åt vi idag sushi. Men eftersom Pandan inte är kvar i Sundsvall så gjorde vi de på distans. Tacka vetja Skype!

Tentapanik

Klockan 14.00 idag skrivs sista tentan på bildjour, allra sista tentan. SHIT! Tiden går fort. Men de är inte de som är problemet som ger mig panik. Jag är rädd att inte klara den.

Ett tecken på att man blivit gammal?

Nu, sådär en 2 månader efter att jag flyttat hit så börjar jag få post. Underverket skedde i tisdags när de första brevet kom (en halsduk som min urgulliga mamma hade stickat och postat), men de är inte alltid lika trevligt att få post kan jag konstatera. I brevlådan låg en kallelse till barnmorskan för cellprovtagning, hör ni hur gammal jag låter när jag får en sån kallelse? Snart blir man väl kallad till mamografi också...

Lik faster men söt ändå?

Jag tycker hon är rätt lik mig =D

Stackaren har i alla fall fått min haka.

Husdjur

De är rätt många som har hundar här i huset där jag bor, man ser dom gå in och ut genom porten när de dags att rasta dom. Jag har sett en kille i flera dagar som har vandrar runt med koppel nere på gräsmattan, jag har inte sett någon hund och där för antagit att han hade nå så omanligt som en chihuahua eller annan liten omanlig hund, fördomsfull som jag är antog jag att de var hans flickväns och att han under stora protester rastade den. Imorse såg jag vad de var han hade i kopplet.
Det var en iller. En vit liten avlång iller. Vem har en iller som husdjur?

Snö

Jag sitter och tittar ut genom mitt fönster på fjärde våningen och löven virvlar i vinden. Man hör vinden piska i träden och de pangar i väggarna. Tittar man in mot landet så är de klarblå himmel, tittar man åt andra hållet, över stan och mot havet till är de som en grå vägg av moln. Det omtalade snöovädret kanske?

Det snöar vid Högakustenbron och de är ändå bara 8 mil bort. Det känns som på sommaren när man ser åskmolnen torna upp sig i fjärran och man bara väntar på att de ska braka loss. Så känner jag nu, jag bara väntar på att de ska börja falla vita blöta flingor från himlen. På nåt sätt hade de ändå varit trevligt. Men med min vanliga otur så lär de inte hända. Bara för att jag för en gångs skull tycker att de hade varit trevligt med lite snö. 

Nu vart det totalt vindstilla och alldeles tyst. Scary.

Gör om gör rätt!

Nu är den ÄNTLIGEN klar! Fortfarande en aning stor, men nu tänker jag INTE riva upp den igen!

Klippet

Nu är de klippt

Jag vet, jag sa att jag skulle spara ut håret, jag vet. Men jag gav upp, jag orkade inte vänta och jag inspirerades av alla modetidningar som uppmanade en att låta håret falla till förmån för en kort pojkfrisyr, och de som gjorde att jag bestämde mig var de gråtande tjejerna som fick håret avklippt i Americas Top Model. Dom ville inte ha kort hår, då ville jag ha det. Det är så jag fungerar, fröken Tvärtemot.
Så nu har jag en mohikanfrisyr. Och jag fullkomligt ÄLSKAR DET!