Är lite upprörd här nu

Sitter och tittar på Gustav Fridolins dokumentär Sveriges mörka historia om Sveriges del i slavhandeln och allmänt om rasism i Sverige på 1700-talet.

Tycker dels att den handlar väl mycket om Gustav Fridolin själv.

Sen så känns det som om han går lite väl hårt att de stackar invånarna på Saint Barthélemy om att ingen "minns" slavhandeln idag. Han verkar hemskt besviken över att igen han träffar i staden Gustavia är upprörd över att ön använts för slavhandel. Jag kan förstå att ingen är det, svårt att ändra på något som hände för 300 år sedan.

När de var i Gana och besökte en borg som ursprungligen byggdes av svenskar, men som blev vad den är rester av idag med hjälp av engelsmän, så hade de flera klippbilder på en gammal båt a lá Pirates of the Carribbean som brinner. Och de är så uppenbart att den inte alls brinner, varför har de såna bilder? Och varför har de massor med bilder på Gustav Fridolin? Har de inte nog med täckbilder?

Jag ska inte ens börja med vad han har gjort till grejen i dokumentären! För de han säger om hur man såg på folk som inte var européer på 1700-talet känns inte som nå nytt direkt, det är väl egentligen bara att Sverige som sysslade med slavhandel, både i Afrika och Västindien som är direkt nytt. För alla har vi väl hört i skolan om hur engelsmän höll sig med slavar? Dock nämns aldrig att England var ett av de första länder där man faktiskt började protestera mot slaveriet.

Nu har Gustav gått över till att säga att Carl von Linné ar den som hittade på rasism. Det Linné gjorde var att ordna naturen i system och beskriva varje del i systemet. Men det känns som om Gustav glömmer en sak, att Linné beskrev det hela ur hans egen synvinkel, ur en bekväm 1700-tals akademikers synvinkel. (Linné gjorde ett antal resor själv, men befann sig helst i bekväma uppvärmda salonger, han skickade ut lärljungar på de riktigt långa resorna.) Precis som Gustav Fridolin ser på det hela med dagens politiska korrektshets glasögon.

Ser fram emot nästa söndag när jag får bli irriterad igen =P

Tänkte avsluta med att säga att svenska regenter under flera hundra år stadigt hade åtminstone en afrikan i hovet, som ren och skär underhållning. Vid statsbesök brukade man hämta samer från de norra delarna av landet som visades upp tillsammans med afrikanen. Detta för att visa status. Varför nämner inte Gustav Fridolin det?