Tänk att ni står högt upp på ett berg, alldeles vid kanten på ett stup som sträcker sig nästan hela vägen ner till dalbotten då de kommer en vindpust som för er ut över den där kanten, så ni faller ända ner.
Det hände mitt självförtroende i förra veckan. John Kimmich aka Einstein's kommentarer har förstört hela min fotolust just nu. De är inte roligt, jag har liksom ingen ork att lyfta armen och ta bilden. Kopplingen mellan ögat som ser bilden och armen och fingret som tar den fungerar inte som den ska. Den fungerar inte alls faktiskt. Glädjen saknas, alltså inte glädjen att vara här. För de är jätteroligt att följa med Niila, även nu när vi kör turister. Igår var vi till Alesjaure och idag har vi varit till Hukijaure, dock får jag åka bagagekälke när vi har med turister, de är kallt och skumpigt och blåsigt. Men ändå roligt. Ända tills jag kommer på att jag ju egentligen ska fota, då bara poff försvinner glädjen. Hänger ni med?
Jag önskar jag också kunde gömma mig bakom en skoter, fast jag hade nog inte ens stuckit ut foten. Jag hade grävt ner mig under den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar