on Malins mind

gnistrande vacker vinterdag

2012-02-12T17:02:00.001+01:00

Min hund är inte som alla andra, när pappa kör snöslunga ställer han sig mitt i sprutet och försöker fånga snön...

Nu är det varmt ute!

2012-02-08T06:09:00.001+01:00

Konstigt egentligen, för lite drygt en vecka sedan började vi kallt. Och då menar jag verkligen det jag säger, det var riktigt jävla kallt. Det var typ 22-23 minusgrader. Sen brakade det ju åt helvete och i lördags var det -40 i Jokkmokk och -35 här i Luleå.
Idag däremot så är det riktigt varmt ute. Det är ju bara -23.

Kameran frös

2012-02-04T20:41:00.003+01:00

Idag har jag och Helena varit på Jokkmokks marknad. Det var kallt. Närmare bestämt -40 grader.

Jag har lärt mig massor idag...

2012-02-01T19:39:00.002+01:00

... som att det inte går att göra snygga, enfärgade icke-tantiga BHar utan spets i större storlekar.
... som att om jag vill åka buss söker jag resan på SJs hemsida och om jag vill åka tåg söker jag resan på länstrafikens hemsida.
... som att pojkfiskar behöver ett helt harem, minst två flickfiskar per pojkfisk. Det är alltså inte bara vi människor som har en sned könsfördeling i samhället.

Vad är problemet?

2012-02-01T10:55:00.001+01:00

Jag står i provrummet på Lindex och ska pröva BH. Jag har en hel hög med mig, hälften i inte riktigt min storlek men dom är fina i färgerna. Andra hälften är i min storlek men allt annat än fina i färgerna.
Vad är problemet? Det kan ju inte vara omöjligt att göra en BH i stor storlek i i en fin färg och otantig modell?

Bilderna som aldrig kom igenom "the cut"

2012-01-29T12:51:00.002+01:00

Rubben ljuger iofs lite gran, för en del av dom kom igenom till bildserien med 30 bilder och en av dom var till och med med på utsällningen.

Men hursom, här kommer några av de mer underhållande och omdiskuterade bilderna från mitt examensprojekt projekt.

Jag ser en bild där Niila råkat gå in i bild. Alla andra såg en helt fantastiskt underbart välkomponerad snygg bild. Jag fattar fortfarande inte grejen med "näsbilden."

Alla andra såg en cool naturbild. Jag er en ripa som sitter på en gren i ett träd. Vilket jag då fick lära mig att det betyder att det kommer att börja snöa. ( Kolla noga, det sitter faktiskt en ripa på trädgrenen mitt i bild)

Något jag numera är självutnämnd expert på.
Ramla av skotern.

När kameran torkat lite efter att man ramlat av skotern kan få rätt häftiga effekter.

Tills man ramlar av igen.

Parkeringen som ingen förstod.
Beviset för att man inte behöver photoshop för att manipulera en bild. Det är bara att tilta på kameran.

Den här bilden kom aldrig med för att den inte är bra i svartvitt.
Men såhär i färg är den nästan genialisk. Såhär i efterhand, jag tror jag bara såg den döda renen där och då.

Den här kom faktiskt med i bildserien till examinationen. Kanske mest för att a) det är den enda inomhusbilden jag har och b) för att alla andra hade en bild på någon som röker. Alla utom jag. Men jag hade en snusbild!

Väl tillbaka på skolan var den stora frågan, vem är mannen på skidorna? Efter en hel del gediget journalistiskt arbete så kom vi fram till att de är Roal Amundsen. Sen såg vi att om man kollar noga så står det på den högra skidan.

Bilden som vi så gärna hade velat ha med, men som verkligen inte passade in. Men lite rolig är den ju trots allt.

Man måste ha varit där just då för att förstå storheten i den här bilden. Så därför är det bara jag som gör det. Jag vet att det blåste så det gjorde ont i kinderna. (Ni ser Niilas fot va? Enligt mig är det grejen i bilden)

Det tog ett tag, men till slut fick jag alla att förstå att Niila inte bor här. Utan att det är Tarfala forskningsstation.

Regel nummer 1: Ta alltid ett helt vanligt porträtt.
Jag vet inte i vilken värld jag var, men på något vis glömde jag det. Det här är det närmsta ett porträtt jag kommer.
Klantigt.

Det här är också klantigt. Men allra klantigast var återigen jag. Jag skulle flytta kälken. Tror ni inte att jag lyckades dra fast den i snön? Trots att jag ju var till fots...

Återigen en sån bild som alla andra tycker har sån perfekt komposition. Barmark i förgrunden, snö i bakgrunden. Ett berg till vänster och ett till höger. Niila till vänster och röset till höger och inget i mitten.
Jag vill visa att han pratade i mobiltelefonen...

Snacka om att vara missförstådd konstnär här. Ingen förstod bilden. Jag älskar den. Jag älskar att leka med spegelbilder.

Yes! Äntligen lite levande renar på nära håll. Såklart så fryser jag så jag skakar vilket medför att det inte finns några riktigt skarpa bilder.

Avsaknaden av ett tele gör att jag fotar dom som tittar, inte det dom tittar på. Så jag vet inte vad dom tittar på. Men jag tror det var ett örnnäste.

Frustrationen över avsaknaden av levande renar på nära håll och avsaknaden av ett rejält tele.

Ser ni de bruna fläckarna i snön? (inte de grå, de är jag som har fläckar på linsen) Det bruna ränderna är hursom sand. Och inte vilken sand som helst. Utan sand från Saharaöknen!
(Betyder det här att jag kan checka av Saharaöknen på min lista över platser att besöka innan jag dör?)

Jag sulle till stan och dricka kaffe med en kompis, sen ändrade vi oss och skulle äta pizza. vin kände bara till en pizzeria, Bertas bredvid Coop. Den var stängd. Slutade med att jag köpte en chokladkaka, svindyr om man räknar in bensinkostnaderna. Men på köpet fick jag otroligt fina solnedgångsbilder.
Tur att Nikkavägen är hyfsat öde. Det var rent pinsamt att fösöka vända med Toyotan där...

Den edna bilden av det här som tog sig till utställningen. Min favoritbild.
Jag tjuvlyssnade på åskådarna på vernissagen och de hade en del funderingar runt bilden.
Hur mycket av skylten ligger under snön egentligen? (Det är hela skylten som syns)
Coolt, de är samma ord som på svenska, VAD och VATTEN. Undrar vad de betyder på samiska? (Det är svenska, som i vanligt vatten och vad som i ett vadställe över vattnet.)

Äntligen lite kyla

2012-01-24T15:15:00.002+01:00

Tre saker man inte kan göra med ett trasigt knä

- Åka skridskor med yllestrumporna på vardagsrummet

- Gå i trappor

- Klättra runt i snöhögar

Jag antar att det finns fler saker, men de tre sakerna har jag upptäckt hitintills. Jag antar att de saker doktorerna säger att jag inte får göra räknas in i kategorin saker jag inte kan göra, som att åka skidor och löpträna. Jag har inte vågat prova.

Det med snöhögarna upptäckte jag när jag var och fotade idag. Jag höll inte på att ta mig därifrån...

Yin och Yang och världens balans i största allmänhet

2012-01-24T08:54:00.001+01:00

Guldbaggegala igår; bara snygga människor. Kvällen innan det, P3 Guld. Samma där. Bara snygga människor.

När jag går på stan och ser en snygg kille så materialiserar sig genast en snygg tjej vid hans sida.
När man ser sig runt så ser man det överallt, snygga människor i par och mindre snygga människor i par. Vad sjutton hände med livets balans och alltings rättvishet?
Fenomenet gäller inte bara snygga människor, det gäller även kläder.
Du ser en snygg jacka, köper den och går ut på stan. Och genast materaliserar sig en snygg tjej med samma jacka framför dig på gatan. Och hennes jacka är ju sjukt mycket snyggare än din. Som ju är precis likadan som din.
Det gäller byxor också, tighta jeans ser bra ut. Tills du ser någon snygg människa i likadana, då ser du genast hur dina hänger i knäna och i rumpan. Baggybyxor och mjukisbyxor som ju ändå borde vara lika snygga på alla, dom sitter också snyggare på snygga människor.
Jag kan räkna upp massor med exempel, allt i från frisyrer till BHar. Varför är det så? Varför kan inte snygga kläder vara snygga på fula människor och tvärtom på snygga människor?
Jag efterlyser lite balans!

Fucking awesome!

2012-01-17T18:58:00.001+01:00

ÄNTLIGEN!
Fick fingrarna ur ändan och for till det nya gymet idag, det var ju riktigt fräscht och fint. Lite jobbigt bara att löpbanden står framför fönstret mot gatan. Vem har kommit på det egentligen? Alltså, att man ska ha löpbanden i stor skyltfönster så alla utanför kan se en. Okej, snygga människor som springer så fort och snabbt att man blir utpumpad bara av tanken kanske tycker att det är ok. Dom är ju snygga att titta på och flåsar inte värre än min hund Valle när det ligger bulla på bordet.
Men vi andra då? Som inte har ett sexpack på magen och armar och ben som ser ut att inte bestå av annat långa seniga muskler, vi som har vobbliga magar, gäddhäng på armarna och bröst i storlek med Dolly Parton (fast som till skillnad från hennes faktiskt rör på sig rätt mycket när man springer). Jag tror faktiskt jag pratar för oss alla viktminskare, vi vill inte springa i ett akvarium! Hade det funnits så hade jag hellre sprungit i ett eget litet rum.
Hursomhelst så känner jag mig som en ny människa efter besöket. Och jag ska väl inte i nuläget klaga på löpbandens placering eftersom jag inte får springa på dem, utan får hålla mig och min trasiga menisk på crosstrainern...

Självdiagnostik

2012-01-15T16:22:00.001+01:00

Imorgon är det tio dagar sen jag kraschade i liften i Måttsund och jag har fortfarande ont i knäet. Så imorgon blir det återbesök hos läkaren. Sist gav han mig två troliga alternativ, blödning i muskeln eller en meniskelskada. Om jag behövde komma tillbaka om en vecka (imorgon med andra ord) så hade jag nog inte en blödning i muskeln.
Så för att inte framstå som totalt blåst så har jag googlat lite på det där med meniskelskada.
Och det är precis som våran lärare i psykologi på gymnasiet sa. Efter att ha läst psykologi i ett par veckor så har man självdiagnostiserat sig själv med alla psykiska sjukdomar som finns.
Jag har självdiagnostiserat mig med en meniskelskada.
Mitt knä låser sig, smärtar vid belastning, såsom att stå på huk och vridningar på knät, ömhet (jag vet inte om jag har ömhet på 'rätt' ställe, men ömt är det), svullnad vid belastning samt meniskklick (om det är meniskklick vet jag ju då inte, men klickar gör det).
Förhoppningsvis, och mest troligt är, har jag feldiagnostiserat mig själv. Återstår att se.

Jag fattar grejen, men missar poängen

2012-01-14T12:41:00.001+01:00

Ibland känner jag att jag kan saker och ting, men till ingen nytta. Som när någon drar ett skämt, man hör vad dom säger och alla andra börjar skratta, men själv sitter man och fattar inte det roliga.

Jag känner så med i huvudsak tre grejer i mitt liv. Och dom tre är en ond cirkel, i min hjärna åtminstone, för att bli bra på det ena måste jag ha det andra.

Jag kan grunderna inom fotografering, jag vet hur man komponerar och exponerar och allt annat nördigt, men mina bilder saknar ändå det där lilla extra. Poängen.

Jag vet hur jag ska äta för att må bra, jag tränar där efter. Jag äter mest grönsaker och kollar alltid hur många procent kött det är i korven innan jag köper den och godis äter jag väldigt sällan. Jag går på gym tre gånger i veckan och springer tre kilometer varje gång. Jag lyfter vikter, pressar i maskiner, gör situps på bollar och hänger upp och ner och tränar ryggen. Men jag känner att jag inte får något resultat. Jag missar poängen.

Det sista i den onda cirkeln är att jag är fruktansvärt blyg, tillbakadragen och osocial. Det ena ger väl det andra i det sammanhanget. Om det inte är tre ord som betyder samma sak. Jag önskar jag var bättre på att festa och ha kul. Slappna av. Jag går dit, är där och känner ända att jag inte är där, för jag kan inte riktigt slappna av.

Så här tänker min hjärna åt mig, om jag var snygg så skulle jag trivas bättre på fester, men för att bli snygg måste jag träna mer, men träningen ger mig inte det resultat jag vill. Och om jag hade varit bättre på fotograferingen så hade jag haft bättre självförtroende och då hade jag varit snyggare och haft roligare på festerna. Om jag hade haft roligt på festerna så hade jag kanske haft mer folk som kunde vara med ut och fota, då hade det funnits människor i mina bilder och då hade jag varit en bättre fotograf. Och om jag hade haft nån att vara ute och fota med så hade jag kanske haft nån att träna med och då hade jag inte känt mig så ful och värdelös på gymmet och då skulle jag genast få bättre resultat. Och med bättre resultat hade jag haft roligare på festerna ... ... ...

Ser ni vad jag menar?

Linnea fattar grejen, men missar poängen men hon är lika glad för det!

Vinter vinter

2012-01-14T12:23:00.001+01:00

Generationskärlek

2012-01-13T12:42:00.000+01:00

Fredag den 13e

2012-01-13T08:30:00.001+01:00

Med tanke på hur det här året börjat så tror jag att jag följer Annas råd och stannar i sängen idag!

Taskig tajming

2012-01-12T08:55:00.001+01:00

På lördag öppnar, äntligen, gymmet där jag ska börja träna på. Motionsapparater där varje apparat har egen tv, det är öppet 24 timmar om dygnet och det kostar inget att parker. Helt perfekt med andra ord. Jag har längtat efter det sen innan jul.
Men på lördag när dom öppnar kommer jag nog inte att vara där. Allt på grund av att jag fastnade i liften sist vi åkte slalom. Nu ser det ju inte som om jag har en handboll istället för ett knä nå mer. Men efter läkarbesöket i måndags så finns två möjliga diagnoser, i bästa fall har jag bara en blödning i en muskel eller två. Mer troligt (och detta eftersom knät inte är missfärgat) har jag en spricka i meniskeln. Jag visste inte ens att det fanns nå som hette så inne i knät...
Men det vet vi först om tio dagar. Borde man inte kunna se det på nån form av röntgen? Varför vänta tio dagar?
Hursomhelst så suger det att jag inte kan gå och träna på lördag som jag längtat så efter! Jag till och med drömmer om hur skönt det vore att ta sig till gymmet och svettas ut all frustration i en timme eller två...

Vi drar till fjällen...

2012-01-07T08:46:00.002+01:00

... eller åtminstone till Måttsund.

Alexander peppar skidåkning. Utan skidor.

Snyggaste bilen. Tur att Elina är lång och bilen liten när skidorna ska upp på taket. Lite "Markoolio-vi-drar-till-fjällen" känsla

Alexanders goggles är riktigt fotogeniska med spegelglasen.

Alexander kom först susande ner för backen

Sen blev det så här...

Efter det blev alla bilder såhär...

... och såhär.

Efter ett torkade kameran och bilderna blev bättre igen. Både Elina och Alexander åker på coola twintips. Elina är mer van.

Alexander provade sina twintips för första gången och det gick bra

Ända tills han skulle stanna, då fortsatte han att åka. Men baklänges...

Skippa första och sista åket...

2012-01-06T21:09:00.001+01:00

... Varje dag!

Tycke och smak

2012-01-01T17:40:00.002+01:00

Samma län.

Olika tidningar.

Gott Nytt År!

2012-01-01T11:24:00.001+01:00

Årets sista och första åk

2011-12-29T22:27:00.004+01:00

Det där med säsong och år är inte alltid lätt, hur kan årskortet som gällde 10/11 inte gälla idag? Det är ju fortfarande 2011, för att följa Elinas tankebanor.

Hursomhelst har vi idag gjort årets sista åk och säsongens första.

Julhelgen i bilder

2011-12-27T18:32:00.000+01:00

God Jul!

2011-12-24T04:14:00.001+01:00

Sådärja, som ett barn på julafton är jag vaken klockan 4 på morgonen och har inte så mycket för mig medan jag väntar på att alla andra ska vakna.
Nu kom tidningen. Kanske är det jag skulle syssla med, vara tidningsbud? Uppenbarligen är jag ju morgonpigg =D
God Jul!

Plötsligt händer det

2011-12-15T10:53:00.001+01:00

Du vet hur det är, du ska egentligen köpa något annat, kanske tuggummi eller ett frimärke och så ser du de färgglada skraplotterna och du köper en med hoppet om att kanske är nu det plötsligt händer. Det kanske är just den här gången du får tre likadana värden. Fast du egentligen vet att du får nio olika värden. Eller åtminstone inte mer än två av samma. Men du köper det ändå.

Det är samma med blodapelsiner. Du ska egentligen köpa något annat, kanske äpplen eller kanske helt vanliga orangea apelsiner och så ser du dem ligga där i en låda, inlindade i rött prassligt papper och du tänker att du kanske kanske får en röd en, just den här gången. Plötsligt händer det, precis som de säger i reklamen för de klassiska skraplotterna. Du vet att den inte är röd, precis som du vet att du får nio olika värden på skraplotten, men kanske kanske att den åtminstone är lite åt det röda hållet i ena änden. Precis som att du på sin höjd får två likadan värden på skraplotten.

När du kommer hem från affären skrapar du din lott och får nio olika värden, och du skalar din frukt, som är såld som en blodapelsin, och känner besvikelsen komma över dig. Inte det minsta lilla röd i köttet. Trots att du valde dom apelsiner som hade rödast skal.

Köpa blodapelsiner är som att vinna på skraplott, plötsligt händer det.

Det har bara inte hänt ännu.

Kärt barn har många namn

2011-12-13T12:32:00.002+01:00

Overall kommer, enligt Svenska Akademien, från engelskans overalls, alltså snickarbyxor. Ordet kan lätt härledas till over all av vilken person som helst som kan lite engelska.

Det svenska ordet overall syftar från början på arbetskläder (Min pappa och min bror arbetar fortfarande i overaller, men då är ju dom å andra sidan från typ stenåldern. Eller ja nästan i alla fall.) Idag tänker vi främst på såna otympliga jobbiga pinsamma kläder vi hade på dagis när vi var små. Eller vi gjorde det...

För vem tycker inte att overaller både är töntiga, obekväma och fula? Jag fattar att små barn behöver en, för det är nog åbäkigt och bökigt att få alla armar och ben på rätt plats i en overall, hur ska det då inte vara i jacka och byxor?!

Hursom, för inte såå länge sen var det tydligen någon som kom på att de där med overall skulle bli coolt och inne igen. För nu ser man dem överallt i alla tänkbara färger, mönster och prisklasser.

Men, det finns ett stort MEN. Vem skulle köpa nå så töntigt som en overall?

Jag vet inte om den som introducerade dem i Sverige tänkte såhär, men det känns som om de är möjligt.

"Alltså, overall hur töntigt och snusförnuftigt lagomt svenskt låter inte det? Vi MÅSTE kalla det något annat, förnya oss! (dom funderar en stund) JA! Vi tar och kallar det för något på engelska så det låter som om man använder såna i USA! Bra idé! Vad sägs om one-piece?

Klubbat och klart, så gjorde dom. Lite som i reklamfilmen för värktabletterna där de skrotar de gamla dockorna och pappfigurerna som förut alltid var med i reklamfilmerna.

Det dom missade var ju att overall redan var engelska. Så vi har ersatt ett icke-svenskt ord med ett annat svenskt ord. Jag fattar att man tar låneord för nya saker för att få dem att låta coola, som att kalla ett gameboy för gameboy. Finns de något svenskt ord för gameboy? Hursom så i min hjärna låter det som ett töntigt ord. Fast allra töntigast är att kalla en overall för one-piece och på så sätt göra de fulaste och mest osmickrande plagg coolt.

Stockholm i mitt hjärta

2011-12-02T21:25:00.001+01:00

Förra helgen var jag i Stockholm för lite julmys med Emma.
Första eftermiddagen spenderade jag med en bok på Under Kastanjen, ett kafé på mitt favvotorg i Gamla Stan. Hur mysigt som helst.
På fredag ringde Emma och sa att hon hade en överraskning på gång. Jag blev såååå nyfiken. Vi möttes upp på centralen och åt sushibuffé på en turistrestaurang på Drottninggatan och sen gick och såg på teater på Stadsteatern, en komedi som heter Revisorn. Första halvan förstod vi inte, förutom att mongolerna i lapptofflor var hysteriskt roliga, andra halvan var lite roligare. Då förstod vi det roliga, och mongolerna var nästan ännu roligare! Sist jag var i Stockholm sa jag att jag aldrig varit på teater, då sa Emma att det skulle åtgärdas nästa gång jag kom.
Sen var det julmarknad på Skansen, mysigt men kallt om fötterna. Det stod sju grader på termometern med ändå behövdes mössa! Sen var det julmarknad och fika i Gamla Stan. Förutom tomtar och godis var den stora grejen på båda julmarknaderna renkött och renskinn. Kändes nästan som om man hamnat på en ovanligt varm Jokkmokks marknad med ovanligt lite folk.
Stockholm hade så sjukt mycket fina julbelysningar överallt, NK som lyste upp hela gatan, i rondellen vid Sergels Torg stod enorma renar och lite granar och lyste, utanför Åhlens hängde enorma lysande röda pumlor över gatan och fasaden var smyckad med ljus i granform, på Drottninggatan hängde ljuskronor och runt regeringsbyggnaderna och slottet var lyktstolparna dekorerade. Det gav en viss julstämning, trots Oktobervädret.

Julfint skyltfönster i Gamla Stan

Julmys i Gamla Stan, jag har fotat den här cykeln på sommare också, då är den full av vackra blommor!

Mysigt med alla lysen överallt.

Som sagt, det kändes lite som Jokkmokks marknad. Den här lilla boden sålde inte ens renkött, utan tunnbröd och julkorv...

Optimistkafé, nog för att de var hyfsat många plusgrader ute. Men inte så många att man gärna satt ute.

Fullt på chokladkoppen, som vanligt. Vi valde ett annat fik.

Tomten extraknäckte och sålde korv och brända mandlar utanför slottet.

Snyggt att dekorera gatubelysningen. Väldigt bra ur en fotografs synpunkt, man slipper de irriterande gatulysena som stör bilderna av julbelysningen!

Renarna och granarna vid plattan. Eller jag tror då de är renar...

Stressade människor som hetsar över julklappar och inte ser hur fint de är runtomkring dem. Jag hörde till och med en del klaga över att elräkningen blir dyr för Stockholms innevånare...

Lovvikavantar i oktobervädret på Skansens julmarknad.

Pumlor i massor. Vackra, men dyra! Hur kan man ta 70 kronor för en pumla? I plast! De stod att de var unika och bla bla bla, men de såldes likadana på Gamla Stans julmarknad.

Vi hittade en bod där de fanns änglar och tomtar i massor. Klart mysigast på Skansen.

Jokkmokks marknad, nej just de förlåt vi var ju på Skansens Julmarknad.

Souvas med lingon och bröd för 50kr. RENa rånet...

Emmaa mumsar i sig den dyra, men goda souvasen.

Jasså, det var där dom var! På Skansen! Dom levande renarna som alla efterfrågade i mitt exjobb alltså. Hittade även de sameviste som nog har Sveriges bästa läge med utsikt över Stockholms centrala och fashionabla delar.

Pyssel, jag tror de är ett bokbinderi.

Det var de där med renkött...

Det är bara kokosnöten som är sig lik...

2011-12-02T13:30:00.000+01:00

Nu har de varit december i 3 dagar och de är fortfarande plusgrader ute. Vad händer?

De senaste dagarna har de inte gjort annat än regnat och blåst, mest blåst faktiskt.

Innan det började blåsa så stod en rak och fin julgran på våran altan, mycket finare än den granliknande saken vi hade i fjol. Efter en dag stod en något snedare julgran med en krökt fot på våran altan. Några timmar senare var det snarare så att de nästan låg en fin gran med krökt fot på de som var våran altan. Vi flyttade granen. Nu stod det en rak och fin gran i sluttningen från altanen ner till gräset. Några timmar senare stod där en gran som lutade värre än lutande tornet i Pisa. Igår kväll låg en fin gran med väldigt krökt fot i det som en gång var en liten sluttning från altanen och ner till gräsmattan. Idag flyttade vi granen. Nu står en sned och fin gran på gräsmattan. Nu lutar den åtminstone åt andra hållet än den gjort tidigare. Trots att de fortfarande blåser åt samma håll.

Men julgransfoten (en rejäl sak i metall som tillverkades typ i tidernas begynnelse, såna här rejäla grejer görs inte nå mer) är krökt och ser nästan ut som ett s, plattorna i altanen har dragit iväg och ligger i en hög där julgransfoten la dem när de tippade första gången och grässluttningen ser ut som om den råkat ut för en sork. Det enda som är sig likt är granen!

Förra årets julgransliknandesak. Den stod åtminstone rakt, en stund...

Det är inte svårt när det är lätt

2011-11-19T09:28:00.001+01:00

Ibland kan jag sakna att ta en macka när jag är hungrig. Eller att gå på Max och köpa en hamburgare och äta pommes fritsen utan att må dåligt. Eller dricka en öl på kvällen utan att tänka på hur många minuter jag måste springa på löpbandet. Det är som en drog. Jag kan inte äta en risifrutti utan att hela tiden tänka på att jag måste springa 20 minuter extra på löpbandet för att bli av med de 200kcal som finns i en risifrutti. Jag försöker att inte tänka på det. Men det är omöjligt. Omöjligt.

Jag kan sakna att slippa tänka på vad jag äter hela tiden och på att jag måste till gymmet. Veta att jag varenda kväll kan sitta i min fåtölj och se på TV utan att behöva far iväg och svettas.

Jag saknar inte att vara större, jag saknar inte den ständiga tröttheten och jag älskar att träna när jag väl får fingrarna ur *piiiip* och kommer till gymmet. Men varför ska det vara så svårt att vara mittemellan?

Intressant iaktagelse

2011-11-08T16:09:00.001+01:00

För ett par veckor sedan när vi var och gjorde en dränering, lite i sista minuten sådär, men hursom så gjorde vi det. Det var ett renoveringsobjekt till hus som skulle renoveras och de var två snickare där inne som arbetade och första morgonen så hade alla deras arbetslampor gått sönder och pappa erbjöd dem att låna våran. Det var bara att hämta den i bilen. Min pappas bil har ett antal specielfunktioner, en av dem är självtömmande lastutrymme (den är proppfull så allt ramlar ut när man skjuter upp sidodörren).
Så när jag på morgonen hörde ett brak och någon som ropade whoohopp eller öppet eller liknande antog jag att de var snickarna som upptäckte specialfunktionen i pappas bil när de skulle hämta lampan.
Sen glömde jag det hela och jobbade vidare nere i min grop tills vi for hem på lunch.
När vi är på väg tillbaka till gropen och ska svänga in på kvarteret så stoppar en polis oss, jag blir nervös, pappas bil låter som ett JAS-plan med EBKn på eftersom de är slut bromsbelägg och jag sitter mellan pappa och Micke på en låda, utan säkerhetsbälte. Men det var inte något av de han ville påpeka, han frågade om de var vi som höll på att gräva och om vi hade sett något konstigt. Just då kom jag inte ens ihåg det där braket och ropet.
Senare på eftermiddagen dök minnet av de där braket upp och jag berättade det åt Micke. Det visade sig att han också hade hört det, och han var säker på att de var någon som ropat "det är öppet!". Vi antog att vi faktiskt hade hört inbrottet, eftersom de gjort inbrott i nästnästa hus. Brorsans kompis som är polis och jobbar med utredningen konstaterade att tiden för braket stämde överens med när inbrottet begåtts. Så vi hade hört när de gjorde inbrott. Mindre stolt över mig själv som inte tipsade polisen, men stolt över storebror som gjorde det. Jag kände mig mest dum som inte reagerade på det hela.

Inbrottet ingick i en serie inbrott utförda av "altanligan" som gjort massor med inbrott här i stan under den senaste tiden. De är så fräcka att de gjorde inbrott i husen mitt på blanka dagen, de går in genom altandörren och om de finns larm så klipper de larmen. Och inte verkade det som att dom brydde sig om att de var arbetare utomhus bara två hus bort.

Igår kväll greps två män misstänkta för inbrott och tidningarna gör sitt bästa med nyheten, de är ju trots allt något av de största som hänt här på länge. En inbrottsliga i stor skala.
Kuriren skriver att polisen inte vill yttra sig om var de två männen greps, hur de två männen greps, huruvida de är av utländsk härkomst och vilket utland de kom ifrån eller om de hade hittats något stöldgods. De gav till och med intrycket av att inget stöldgods hittats.
NSD däremot kunde genast avslöja att gripandet hade skett i Örnvik, att de gripna kom från Baltikum och att de hittats en stor mängd guldföremål vid gripandet.

Intressant att de två tidningarna agerar så olika, jag är rätt säker på att båda redaktionerna sitter inne på samma mängd information och vetskapen att polisen nog inte var jättesugna på att det skulle komma ut.

Fast jag måste säga att det verkar tämligen korkat att leda en stor inbrottsliga från en åker vid en väg... (JA, jag vet! Jag vet att de är Örnvik i bakgrunden och jag vet att de flesta vet det (åtminstone Lulebor som ju är artikelns huvudsakliga målgrupp), men nog hade de väl kunnat illustrera det bättre?

Halloween

2011-11-07T11:24:00.003+01:00

I fredags var jag och Anna på Halloweenfest på kåren. Under kvällen observerade jag två trender. Killarna gick runt i morphsuits vilket är en form av kroppsstrumpa som antingen är enfärgad eller med något tryck, jag såg bland annat en betjänt och en tomte och en superhjälte. Måste dock få säga att killarna på LTU skulle behöva träna bakdelarna innan de tar på sig en morphsuit igen. För att göra en snygg övergång så kan man väl säga att den andra trenden också har en rumpanknytning, tjejerna var utklädda till playboybunnies eller horor. Korsetter, kaninöron, minimala shorts och strumpebandshållare så långt ögat nådde. En tjej gick till och med så långt att hon kom i trosor (inte modell större som döljer de mesta, men inte heller modell mindre som inte döljer nåt, utan en liten sak som visade de mesta av skinkorna och nästan de privata mot slutet när tjejen ifråga hade fått i sig en del att dricka) och korsett och en liten piska till det och ett par högklackade svarta skor.
Varför gör dom så mot sig själva? Jag fattar att dom tar det som ett skämt när killarna smiskar dom på rumpan på en fest, men vad säger de egentligen om tjejerna och hur de ser på sig själva?
Själv hade jag baggyjeans och en heltäckande t-shirt på mig, och som tur var var det ingen som tog sig friheten att smiska mig på rumpan. Och jag är glad för det. I och för sig så var de väl inte direkt några blickar som vändes efter mig heller. Förutom tjejen som flirtade med mig. Hon var riktigt läskig. Vad är de egentligen för stereotyp? Att man är lesbisk för att man inte visar brösten och rumpan?!
Världen är bra konstig ibland.

Så mycket kan gå fel när man ska plåta porträttbilder...

2011-10-23T20:11:00.001+02:00

Objekten som ska fotograferas roas av något som händer på sidan om bilden.

Objektetet som inte ska fotograferas ramlar runt i overall och alldeles för stora stövlar och vill bara vara i famnen på de objekt som ska fotograferas.

Ett av objekten som ska fotograferas vill inte vara i famnen på objektet som ska fotograferas utan vill istället ramla runt i overall och alldeles för stora stövlar.

Ett av Objekten som ska fotograferas har overall med foder i lysande orange och de kommer med i bild.

Objektet som ska fotograferas himlar med ögonen åt fotografen som försöker få ett av objekten som inte ska fotograferas att sluta gråta samtidigt som fotografen försöker fotografera.

Objektet som inte ska fotograferas tappar en av de alldeles för stora stövlarna och börja krypa iväg.

Fotografen drar upp bländaren för att få kortare slutartid och glömmer därmed att skärpedjupet krymper. Vilket medför att alla personer inte är skarpa.

Ett av objekten är mer intresserad av de andra objektet och glömmer att kolla in i kameran.

Okej, inget fel på den här. För är man, som den här sötsaken, så lik sin faster så kan ju inte bilden bli annat än bra.

Allmänt stela objekt i bilden.

Tusen försök senare så blev ju bilden faktiskt bra =)

Riktigt snygg brud!

Innebandy

2011-10-23T16:52:00.000+02:00

En fundering bara, hur kan de vara så dåligt ljus i idrottshallarna? Det är ju ändå fullt av lampor i taket?!?!

Före och efter

2011-10-16T16:23:00.002+02:00

Handsome

2011-10-16T14:15:00.001+02:00

När hjärnan spelar en ett spratt

2011-10-07T07:43:00.000+02:00

När jag var liten, innan jag började på dagis så spenderade jag och min kusin våra dagar hos farmor och farfar.
Dom bodde i en lägenhet på andra våningen i ett vitt tegelhus med tre våningar. Ovanför bodde en liten flicka och hennes mamma och i lägenheten bredvid porten bodde en gammal tant. Någon måste ju ha bott mittemot också, men det har jag inget minne av. I vardagsrummet fanns en balkong som vette mot skogen. där fick vi aldrig vara för vi kunde ju ramla ner. Vi fick inte vara ensamma i skogen heller för den delen.
På framsidan av huset fanns en gård, omgärdat av tre andra likadana hus. I huset mittemot på andra våningen bodde en pojke.
Nere på gården, i andra änden från farmor och farfars lägenhet fanns en lekplats med sand, gungor och en rutschkana. Det fanns fyra däckgungor, tre för de stora barnen och en för oss mindre. Våran hade två däck, ett större som man satt på och ett mindre som hängde under för att ha fötterna på.
Rutschkanan var nog en gång målad i grönt och såg ut som en stående triangel. Man gick upp för en trappa på ena sidan och åkte ner på den andra. Det fanns ett räcke på sidorna så man inte skulle trilla ner. Under rutschkanan fanns som en koja, så man kunde gå in under och leka hus.
Det är längesedan jag har varit i den lekparken, det börjar nog närma sig 20 år sedan jag sist lekte i den. Idag finns den inte kvar, den var så risig att den revs bara några år efter att vi slutat leka där.
I onsdags när jag hade så ont i nacken att smärtan kändes från huvudet ner i tårna, när de gjorde så ont att tårarna sprutade och det svartnade för ögonen. Då, då såg jag den där rutschkanan. Jag såg den alldeles klart framför mig, jag kunde känna lukten av fuktig sand, kattpiss och gammalt trä. Men bara för ett ögonblick, sen var det borta. Precis som lekparken. Och farmor. Och farfar.

Byråkrati på landstingsvis

2011-10-05T09:25:00.001+02:00

Som jag skrivit om tidigare så ska jag operera bort en böld på ena skinkan som kommer tillbaka hela tiden. Jag fick efter ett antal besök hos en sjukssyster på vårdcentralen en tid hos en läkare och han konstaterade att de behövde opereras. Så jag fick en remiss till Kirurgen på Sunderby sjukhus. Några dagar senare kom ett brev från nämnda sjukhus's kirurgavdelning. I det stod att de hade mottagit en remiss från min vårdcentral och att jag själv nu skulle ringa dem för att boka tid. Hade jag inte hört av mig inom tre veckor ansågs det att jag inte var intresserad av operation. Jag ringde och bokade tid, inom tre veckor. Faktiskt inom tre timmar efter att jag fått brevet.
Jag fick en tid, men hon kunde inte säga när. Hon skulle skicka en remiss med posten. Brevet kom och meddelade att jag fått en tid tre veckor i i framtiden (alltså skulle bölden både hinna komma och gå).
I morgon hade det varit dags för undersökning, men igår ringde en dam från kirurgavdelningen upp och ville boka om min tid. Till idag. Klockan 8.20. Som tur är kunde damen säga tiden i telefonen, för remissen skulle ju inte hinna komma fram med posten. Trots det så skickade hon en remiss. Som säkert dimper ner i brevlådan idag.
Hur som helst så tog jag mig med viss möda (vaknade i morse och kände att något var jättefel, mitt huvud satt fast, (såklart de satt fast på nacken, men fast som i att de inte gick att röra) jag hade fått nackspärr.) till Sunderby sjukhus kirurgavdelning. Jag fick ta en kölapp för att sitta och vänta på att få anmäla mig så jag kunde vänta på min tur. (Damen i receptionen satt för övrigt bara och skvallrade med en kollega) Efter en stunds väntade kom en sköterska och hämtade mig och visade in mig i undersökningsrum 5. Där lämnade hon mig med orden att läkaren strax skulle komma. Jag fick vänta en kvart där i min ensamhet.
En hyfsat osympatisk och stel läkare dök upp och tog några bilder på min böld innan jag fick en lapp och skickades hem. På lappen stod att jag tidigast påföljande dag skulle ringa och boka en tid för operation, och att jag inte behövde ringa mer än tre veckor innan önskad operationstid.
Byråkrati på hög nivå, varför inte bara boka en tid när jag ändå var där?

Bättre sent än aldrig – här kommer lite bilder från Stockholm

2011-10-02T10:35:00.001+02:00

På tur genom hösten

2011-10-01T20:22:00.002+02:00

Idag har jag och wingman varit ute och cyklat i hösten. Vi tog oss ut till Grundet och fotade den gamla anläggningen för timmerflottning. Övergivna platser är alltid kul.

I rule the world

2011-10-01T17:17:00.000+02:00

Vissa prinsessor kör med en krona på huvudet, andra med en blöja. Å andra sidan är ju Linnea regerande prinsessa.

Masspsykos

2011-09-23T11:28:00.001+02:00

Var till Stockholm i måndags, idag är det soligt där men när jag var där så regnade det. Såklart. Som följd av det dåliga vädret så parkerade jag rumpan i soffan hos Lasse och Kerstin och tittade på dåliga TV-serier. Mysigt det med i och för sig, men de hade varit trevligare att vandra runt i et höstvarmt Stockholm där gatorna är fulla av gula löv. Det får bli en annan gång.
Jag smög mig ut i regnet i tisdags för att gå på intervju på Manpower, det gick bra. Nu väntar jag bara på att de ska ringa tillbaka. Håller tummarna för mig själv. Det verkade positiva.
Efter intervjun var det fika med pensionärs-Pandan Emma, mysigt värre, och på det middag på Vapiano. Pasta med tomatsås och mozzarella. MUMS! Hur kan något så enkelt vara så gott? Det är ju bara tomater och ost och pastasnäckor liksom?! Jag skulle kunna leva på det. Nackdelen skulle vara de sjukt långa löprundorna, om jag inte vill se ut som en mänsklig köttbulle.
Onsdag var det hur som helst dags att bege sig tillbaka uppåt norrut. Jag mötte upp Moa på Arlanda, hon var på väg tillbaka till England. Vi tog en dyr fika på SkyCity och pratade om TV-programmet Haverikommissionen. Jag antar att jag får skylla mig själv som pratar om såna program när jag ska ut och flyga.
Som vanligt så hörde man från vilken gate flyget norrut gick, pratar jag också så bonnigt? Allvarligt!? När damen i den mörkblå SAS uniformen gick och ställde sig bakom sin disk där hon ska släppa igenom oss till flyget, så utbröt en masspsykos bland passagerarna. Som på en given signal reste sig alla upp och rusade mot grindarna, allt för att hinna först in på planet. Fruktansvärt onödigt eftersom de ändå är bestämda platser, det är ju inte direkt så att någon kommer att bli utan och få stå upp. Hur som helst så var det inte för att släppa igenom oss in på planet som hon gick och ställde sig bakom sin disk. Hon la upp meddelandet att planet var tio minuter försenad. Ny masspsykos. Nu rusade alla tillbaka till de obekväma stolarna för att slippa stå upp och vänta samtidigt som de plockade fram sina mobiler för att ringa och meddela att de skulle bli sena. En karl ringde tre sådana samtal, från tre olika mobiler. Jag hoppas han ringde tre olika personer.
Tio minuter senare var det ny masspsykos när alla återigen rusade fram till grinden för att få gå ombord på planet. Alla fick en sittplats så ingen behövde stå upp, det fanns till och med platser över. Flygvärdinnorna kör sin dans och kollar handbagage och pratar med passagerarna, de flockas runt raden bakom mig. En kvinna med en hundvalp sitter där och alla flygvärdinnorna vill se valpen. Planet taxar ut mot startbanan när vi stannar och står stilla. Det sprakar i högtalarna och piloten meddelar att en varningslampa om reversen på höger motor lyser, så vi står och väntar på guide tillbaka till gaten så en mekaniker kan komma och fixa det. Inom mig hör jag berättarrösten från Haverikommissionen. Jag slår bort tanken och försöker koncentrera mig på min bok. Piloten meddelar att vi får slå igång våra mobiltelefoner och använda dem. Ny masspsykos. I kör hör man plingelingen från mobiler som startar. Jag måste erkänna, jag tog fram min jag med och ringde mamma och sa att vi skulle bli sena.
Medan vi väntade på att antigen få ett nytt plan eller få vårat lagat så var det hyfsat bra stämning, valpen gillade inte väntan och låg och grät. Annars var det bra.
Något som jag inte förstår är varför SAS skickar ut sms om planets nya avgångstider. Vi sitter på ett flygplan och där får man egentligen inte ha igång mobilen, men ändå skickar SAS sms om att flyget är försenat?!?!! Även om vi inte hade hunnit in i planet och hade suttit kvar i gaten hade det varit sjukt onödigt, eftersom alla ändå sitter och glor maniskt på den där skärmen där de blinkar fram att planet är försenat, allt för att se när de får ställa sig i kö för att komma först in i planet.
Tillbaka till ämnet. Vi fick inget nytt flygplan.
Mekanikerna kopplade ur reversen på höger motor, den behövde man ändå bara på vintern. Haverikommissionen-rösten dyker upp i mitt huvud igen. Men jag förtränger den igen och intalar mig att de antagligen är så att de fungerar utan reverse på höger motor så länge de inte är vinter. Trots det ställer jag mig frågan, om de nu finns något som heter reverse på höger motor, så borde det väl vara en funktion man behöver? Man lägger väl inte dit en funktion som egentligen inte behövs, right?
Det går uppenbarligen att flyga utan reverse på höger motor. För jag sitter ju här nu, i Luleå, för vi kom fram. Tämligen försenade, men vi kom fram. Ny masspsykos när vi landade och alla skulle av planet. Varför kan inte folk bara lyssna på att sitta kvar i sina stolar så länge lampan med bälte lyser, så som flygvärdinnan säger? Så svårt är det inte, de är bara att inte göra något alls förrän lampan inte lyser.
Vart jag vill komma? Jag vill att höger motor ska ha en fungerande reverse när jag flyger, oavsett om de är vinter eller inte. Jag vill att vänster motors reverse ska fungera med för den delen. Jag vill ha ett helt flygplan. Jag är inte flygrädd, jag älskar att flyga. Men jag vill ändå ha ett helt flygplan.

Drömmar om sommar

2011-09-20T13:26:00.001+02:00

Gamla Stans kyrkklockor slår ett och en varm vindpust letar sig in på det skuggiga svala torget. Stora klungor med japanska, franska, spanska, tyska och andra turister kommer och går på torget. Alla får de höra hur Brända Tomten fick sitt namn innan de går vidare för att höra andra delar av Stockholms historia. En strid ström av sommarnjutare befolkar parkbänkarna. Allt medan jag sitter med min takeaway kaffe och min bok. Mitt på torget står den gamla kastanjen och blickar över torget den skuggar.
Klockorna slår nu kvart över ett, tre månader senare. Strömmen av turister har smalnat av till några enstaka personer som huttrande i den kalla vinden passerar över torget. Parkbänkarna är tomma. Från trädet faller kastanjerna och löven börjar blekna. De kalla vindarna sveper med sig de redan fallna löven. På en av parkbänkarna sitter jag med min bok och min takeaway kaffe och drömmer mig tillbaka till de härliga sommardagar jag tillbringade på just den här parkbänken.

Höst

2011-09-12T18:25:00.005+02:00

Jag vet inte riktigt var den här sommaren tog vägen. Känns som om de var nyligen jag gick runt vid bäcken på Södra Berget i Sundsvall och fotade de första vårblommorna i ett helt fantastiskt kvällsljus. Igår var jag ut och fotade gula höstlöv i ett varmt höstljus. Vackert det med, men vars tog sommaren vägen?

Sortera mera

2011-09-12T17:16:00.002+02:00

Det behövdes inte mer än att man gick till arbetsförmedlingen så förändrades läget, jag hann bara hem så ringde Manpower om jobb på SVT. Så på tisdag åker jag till Stockholm för intervju!

I morse hängde Linnea här, alltid lika trevligt. Vi drack kaffe, promenerade runt lite, gosade med hundarna och slängde os huvudstupa ner i sängen. Skoj!

Linnea fick samtal ett samtal från Fantasien som gjorde att känslorna svallade.

Sen sorterade vi böcker, också lika roligt. Lägga dom i hög, slänga ut dom över bordet så jag fick agera målvakt och fånga upp dom. Sen lägga dom i hög igen så man kunde flytta på högen lite. Sen slängde vi böckerna åt andra hållet så mamma fick agera målvakt och sen gick vi dit och sorterade dom i hög så det gick att slänga tillbaka dom till min sida av bordet.

Kakbaksförsök två

2011-09-11T18:43:00.003+02:00

Jag skulle säga att försök två kan sägas vara lyckat. Kakorna var hur goda som helst!

Ätbart

2011-09-09T08:41:00.002+02:00

Så här kommer rapporten om kakorna. Det blev bara en endaste enorm kaka. Men den gick att äta. Elina och Hanna gillade då den.

On the contrary

2011-09-08T12:47:00.000+02:00

Igår var jag sjukt duktig och hurtig av mig och var ut och sprang i ösregnet. Idag skiner solen och istället för att vara en jobbig hurtbulle och fara ut och springa i solskenet så har jag dragit igång projekt baka
cookies. Nu ligger degen i frysen, precis som Leila bakar Leila beskrev det, sen ska den delas och gräddas. Jag återkommer med resultat. Kanske, om jag ids.

You gotta love my new life

2011-09-07T19:30:00.002+02:00

Alltså, nu är jag less! För femte gången har jag fått tillbaka en j*vla böld på skinkan. Lagomt pinsamt ställe sådär... Jag ska inte detaljerat beskriva vars den sitter, men när läkarna och sköterskorna ska undersöka den får jag stå på alla fyra och sära på skinkorna. Då kan ni nog lista ut hur den sitter. Det är roligt såhär hemma i soffan efteråt, mindre roligt när jag står där på en brits på vårdcentralen och särar på skinkorna medan folk undersöker min ena skinka. En av gångerna var de en snygg kille som var sjuksköterska och skulle plåstra om den. PINSAMT. Nu ska den bort hur som helst, men om sex till sju veckor eftersom de är kö till kirurgen. Jag är redan lite nervös =P

Annars flyter de på, jag är rastlös och tränar på. Ibland måste man bara verkligen älska mitt nya liv. Det har inte regnat på hela dagen, inte förrän jag skulle ut och springa. Då började det att regna, och inte bara dugga, de kom en störtskur. När jag hade kommit hem och värmt mig i duschen och tittade ut genom fönstret så hade det slutat regna. Typiskt.

Nu ska jag fortsätta spela Crazy Snowboard, jag har blivit alldeles besatt!

Dagens dilemma

2011-08-26T15:29:00.000+02:00

Under våren har jag tränat rätt mycket, och rätt hårt. Vilket gett både positiva och negativa resultat. Jag har gått ner i vikt, men tränat sönder axlarna.

Båda resultaten är rätt kostsamma tyvärr, axlarna kräver sjukgymnastik och viktnedgången medför att man måste köra nya kläder. Vilket ju iofs är rätt trevligt, för de är roligt att köpa kläder! Så efter att jag vart hos sjukgymnasten och gjort av med pengar så lät jag tromben genom korthögen fortsätta härja och gick in på Hardwear - the store, eller vad sjutton nu affären heter, i jakten på de perfekta baggyjeansen. Vet ni? Där på ett bord med skylten "Alla jeans 200kr" så fanns dem, de perfekta jeansen. Även om de inte var exakt de jeans jag ville ha, bara nästan och de var de märke jag ville ha, så var det det perfekta jeansen! Varför? Jo för jag kom i ett par byxor i storlek 28/32. JAAAAAA! I vanliga fall när jag lyckats med nå jag inte trodde jag kunde så brukar jag fira med en bulle, men det känns ju dumt att fira att man kommer i jeansen med en bulle. Frågan dyker ju genast upp, kommer jag komma i jeansen om jag äter bullen? Hur ska jag fira jeanssegern är frågan nu?

Dubbelmoral

2011-08-19T22:19:00.001+02:00

Ja, jag brukar läsa VekoRevyn. Till stor del för korsordet, nivån är sådan att den får mig att känna mig smart. Förutom korsordet så gillar jag att VeckoRevyn säger att de är för normala modeller och har en agentur med modeller i normal storlek och normalt utseende och att de är emot retuch av bilderna. I senaste numret har de ett moderep med Kenza och Tyra där tjejerna posar i coola kläder. Snygga bilder, det är inte det. Men på en av bilderna ser det ut som om något hänt med Kenzas skinka, venusberg och vänstra lår. I mina ögon ser det ut som om de ritat dit hennes trosor där hennes privata delar bör sitta och samtidigt tagit bort hennes rumpa. Eller nå. Kolla själva.

Nästa gång jag står i kassan på Ica och är sugen på korsord så tror jag att väljer någon annan tidning, som inte har sån faslig dubbelmoral. Typ Frida, enligt Elina så har dom också enkla korsord!

Godisgruvan som avslutning

2011-08-19T17:14:00.000+02:00

Igår var jag och Elina till Nikka och hängde upp mina examensbilder. Vi startade jobbigt tidigt på morgonen i ett regnigt Luleå och kom fram till ett minst lika regnigt Nikka dryga fyra timmar senare. Vi hängde upp tavlorna och det blev riktigt fint.
På vägen ut till Nikka såg vi två renar på vägen och jag stannade bilen så Elina kunde fota och hon klev ur och gick försiktigt framåt, den närmsta renen gjorde en jättefin posé och tittade in i kameran när Elina tar ett steg till istället för att fota. Så det enda som hamnade på bild var en massa träd och två renrumpor... (Bild nedan)
Det tog inte jättelång tid i Nikka så vi räknade med att hinna med lite äventyr innan vi skulle hämta Ingemar och åka mot Luleå, och begav oss mot Abisko. Nå mycket till äventyr hann vi väl inte, men vi fick i oss lunch och jag köpte ett tennarmband. Jag var så hungrig att till och med ärtsoppa gick ner. Till det fick vi plättar med sylt och grädde.
På vägen blev det några fotostopp, trots att vi hade lite bråttom tillbaka för att hinna tillbaka till Luleå i tid. Tillbaka i Kiruna tog vi oss tid för ett snabbt obligatoriskt stopp på GodisGruvan. Varför? Så avslutades alla Elinas gymparesor till Kiruna. Sist jag var där så stod alla Norrbottens gymnastiklag i rad utanför den lilla godisaffären innan de begav sig mot järnvägsstationen.

Nu är det officiellt

2011-08-17T13:16:00.000+02:00

Usch vilken dag, de är gråväder och TVn bråkar så man får titt som tätt gå och dra ur strömmen ur den för att bilden försvinner. Lagen om alltings jävlighet är det väl som styr att TVn fungerar dåligt när de är gråväder ute.

Imårrn ska jag och Alexander åka till Nikka och hänga upp tavlor. Alexander hade aldrig varit i fjällen och världens bästa faster kan ju inte säga nej... Men allt ont har nå gott med sig, inte för att Alexander är nå ont, men jag kände för att använda nå bra uttryck, jag kommer åtminstone inte att behöva radio. Snarare så att jag behöver öronproppar eller skavsår för öronen.

Ska bli najs att komma bort från Luleå, om så ändå bara för en dag.

Igår kväll var det tjejkväll hos Helena med Helena då, Agge, Elina och Hanna och avslutning av Allsång på Skansen, synd Måns var himla trevlig att titta på.

Med andra ord är det nu officiellt, sommaren är slut. Vart tog den vägen? Jag har knappt badad någonting alls!

De andra åt sushi, äpplpaj och påskgodis (jag stod över allt ätbart, går på en ytterst ofrivillig diet av rågbröd och proviva för tillfället pga dumma idiotiska antiinflamatoriska tabletter) och till det drack vi kaffe. Gott och trevligt. Jag och Hanna såg inte så mycket allsång, vi var upptagna av att lägga ett pussel som Helena har, fyrkantiga bitar med olika halva insekter på och så ska man lägga ihop det till en fyrkant så insekterna blir rätt. Trickey, very trickey!

Mormorslängder och en kopp kaffe

2011-08-16T15:03:00.000+02:00

Har varit på stan med wingman Anna idag, släpade runt på henne i diverse klädaffärer och stod och velade över en träningströja i typ en evighets evighet, och sen köpte jag den inte. Jag blev för snål.
När jag fyllde år fick jag presentkort på bodyshop så jag var och köpte mineralpuder och en borste, borsten var dyrare än pudret. Antar att jag får se det som en investering. Eller nåt sånt. Expediten provade det på mig hur som helst, och det ser ju bra ut. Sen gav hon en massa råd om saker jag bör göra, men jag fattade inte riktigt vad hon pratade om. Förhoppningsvis blir jag snygg ändå!
Hittade ett par snygga jeans på GinaTricot, stuprör med en dragkedja längst ner på benen. Jag blev snål och köpte inte dem heller, med motivationen att det inte var såna jeans jag var ute efter. Jag var mer sugen på typ boyfriendfit jeans, några sådana fanns inte inne, som vanligt. Annars var det samma visa med allt annat jag också ville ha, det fanns inte inne. Som en rutig kjol från H&M och en jättefin Beatles t-shirt att ha till.
När vi kom hem från stan så kokade mamma kaffe och tog fram ännu en av de mormorslängder som blev över när jag fyllde år. MUMS!

Träningspepp!

2011-08-13T12:28:00.000+02:00

För några veckor sedan investerade jag i en Nike+ iPod sensor till mina träningsskor, typiskt nog så blev jag ju sjuk och fick äta piller och inte träna, men nu blev mina föräldrar så less på mitt humör så pappa skickade ut mig på promenad.
Alltså, om man köper en sån fin liten sensor så bör man he i den i skorna när de är nya. Det är inte särskilt mysigt att plocka upp sulan i ett par använda löparskor...
Men jag fick efter en del bök i den där lilla sensorn och promenerade iväg.
Först märkte jag inget alls, men efter en stund sa en röst "four kilometers to go" och så vidare efter varje avverkad kilometer ända tills jag var 400 meter från att nå mina fem kilometer, då började den peppa mig med ord som "just 400 meters to go" vilket var jävligt najs för då ökade jag takten tills den meddelade att jag hade nått mitt mål.
Jag ÄLSKAR min lilla sensor! Längtar tills jag får fara ut och springa med den!

Fredagsmys

2011-08-12T23:50:00.000+02:00

Nu ikväll har jag haft fredagsmys i bästa envisaste det-är-fortfarande-sommar-anda med Moa och bästade wingman Anna på Roasters uteservering, det var mysigt och trevligt. Inte alls farligt kallt, om man som jag satt inlindad i en filt och hade tjocktröja på sig =)
När jag och wingman släppt av Moa fick vi för oss att fara ut och fota lite. Eller jag fotade och wingman tittade på.

Vars tog sommaren vägen?

2011-08-10T20:43:00.001+02:00

Idag när jag var ute med hundarna så hade jag jeans, strumpor (höga, inte såna låga sommarsockar), linne, tjocktröja, softshelljacka och en buff som halsduk om halsen och ÄNDÅ önskade jag att jag hade haft vantar och mössa. Det var så ruggigt kallt!
Vi har jobbat ute hela dagen och jag är fortfarande genomkall, trots regnjacka och flera tröjor och kängor. Vart in i helvete tog sommaren vägen? 12 grader kallt ute juh!
Det märks att man blivit gammal, tre gånger om dagen tar jag ett smärre berg med piller för att bota krämporna. Förutom huvudvärken som jag haft i nästan två veckor nu så har jag efter två dagar med jobb där man står på knä en enorm värk i knäna. Det är liksom inte så att de gör mindre ont när man sträcker ut benen, eller när man drar ihop dem, de gör ont hela tiden.
Efter en natt med alldeles för lite sömn konstaterade jag åt mamma och pappa att när värken i nacken och huvudet har släppt så ska jag sova, gå och lägga mig alldeles för tidigt och sen sova tills jag vaknar.
Precis som en riktig pensionär.
Måste ha varit ett riktigt party när jag fyllde år, för ute på uteplatsen ligger det ett trasigt parasoll och ett trasigt partytält som vält på varandra, två trasiga ljuslyktor och en trasig blomkruka och på bordet står de två tomma vinflaskor.
Inte minns jag att de gick så vilt till.
Eller så var de inte alls efterdyningarna efter min födelsedag. Förutom vinflaskorna då. Känns som om det är mer troligt att de var vi som inte städat bort partytältet utan lämnat de till dagen efter. Dagen efter bjöd dock på storm och det var den som tog med parasollet som välte på partytältet som välte på bordet (en gammal bänkskiva på sågbockar) som rasade ihop och allt på det for i golvet. Enda som överlevde var den fina ljuslyktan som mamma fick av Anna B när hon och hennes familj var och hälsade på.

Ett till år då

2011-08-08T13:55:00.000+02:00

Trots tappra försök att övertala mina nära och kära att söndagen den 7e augusti i år var inställd så var det ingen som gick med på det, utan i vanlig ordning så dök alla upp här för lite kaffe, bulla och marängsvisch/marängsviss (eller hur det nu stavas). Å precis som vanligt så var det fotbollscup samtidigt så ungarna kom och gick och allt de kunde prata om var fotbollsresultat.
Dagen avslutades med middag, vi grillade sju fläskfiléer, gjorde tzatziki på en hink yoghurt och två gurkor och gjorde klyftpotatis på tre kilo potatis. Men då räckte maten till 19 personer. Varav endast fem inte var barn eller barnbarn eller förälder till barnbarn åt mina föräldrar.
Trots att jag ogillar min födelsedag så var det en trevlig dag och jag fick riktigt fina presenter. Bland annat en skjorta, en prenumeration på ToppHälsa och lite annat smått och gott.
I lördags var Anna och Stina här på middag, vi hade tänkt på LuleåKalaset, men vi snålade och såg på film istället, mysigt.
När jag stod och fixade i ordning maten så kom Elina, jag gjorde klart coleslawn och sen gick vi ut med hundarna. När vi var ute så började Elina prata om att Agge gör så god hemmagjord dressing till sina hamburgare, och jag blev lite inspirerad. Men eftersom jag tidigare under dagen tyckt synd om mig själv och bestämt att jag inte orkade göra egna hamburgare så köpte jag färdiga. (Det var synd om mig, jag hade haft ont i huvudet i en vecka och knappt sovit under den tiden, sådetså!) Men om jag nu gjorde egen coleslaw och egen dressing så kunde jag ju inte servera köpta hamburgare, så Elina fick ställa sig och göra hamburgare medan jag gjorde dressingen. Ibland staffar det sig på en gång att vara pratglad.
I torsdags var jag och Anna på LuleåKalaset (det var gratis) och såg Poodles och Movits!, de var Anna som ville se Poodles och jag Movits!, vilka var såååå bra! Poodles låtar lät mest likadant allihopa tyckte jag.
De var min helg, i baklängesordning. Nu väntar vi bara på att de ska sluta regna så vi kan fortsätta att bygga altanen hos grannen.

Sommarkväll

2011-07-31T09:30:00.000+02:00

Båttur

2011-07-24T21:42:00.000+02:00

Förra söndagen tog jag och Helena en eftermiddagstur med M/s Kungsholm i skärgården. Riktigt vackert och trevligt. Jag håller på att försöka planera in en dagstur till Brändöskär för att spendera en hel dag med att fota där =) Synd bara att de bara går att göra en sån tur på utvalda onsdagar.

Mitt båtturssällskap

Helena försöker lokalisera vars på kartan vi är. Ser väl inte ut att gå sådär jättebra måste jag ju säga.

Någonstans på andra sidan havet är Finland.

Resan avslutades med middag i båtens restaurang, gravad lax med tunnbröd och potatis. Det tog så lång tid att få maten att vi ett tag trodde att de både skulle odla potatisen och fånga och grava fisken medan vi väntade.

Min första kärlek...

2011-07-24T21:29:00.001+02:00

... skulle man nog kunna säga att Moppo är, och jag är fortfarande lika kär i han idag som jag var då när jag var femton och fick honom.
Det finns många minnen, många turer genom skogen på storsand. Många turer till och från skolan när jag kommit fram före Anna och Emma och fått vänta på dem i eeeeevigheeeeter typ. Och hur många kyliga höstmorgnar har inte vi sprungit igång moppen? =D
Numera är det inte jag som kör honom, men jag vårdar ändå honom ömt. Förra helgen ägnade jag fem timmar åt att putsa och polera honom tills han var i nyskick. Måste väl ändå innebära att jag typ är världens bästa moster som putsar moppen åt min systerdotter?

Funderar på att byta namn

2011-07-14T19:38:00.000+02:00

Sedan förra onsdagen har jag arbetat åt/med pappa, vilket alltid är psykiskt påfrestande eftersom båda har något kort stubin, väldigt kort stubin då för att vara ärlig, och vi är båda lika envisa i största allmänhet, men då speciellt när de gäller att visa att en själv har rätt. För att göra det hela lite mer spännande så har pappa börjat sluta röka...
Jag har i alla fall blivit rätt haj på att köra traktor och grävare. Det är sjukt skojjigt, varför sa ingen det INNAN jag lånade en massa pengar av CSN och utbildade mig till fotograf? Fast det är roligt att vara fotograf också såklart. Jag hittade by the way ett jobb som TV-redigerare som jag sökte på en gång, sportredigerare. Inte min grej kanske, men jag har gjorde uppdrag åt det sökande företagets konkurrenter under praktiken förra året så jag kan det, och de är alltid ett bra argument för att få jobbet ;)
Tillbaka till samarbetet med pappa, jag funderar allvarligt på att byta namn. Ännu en grej som är lite psykiskt påfrestande är att hela tiden när vi jobbar ihop heta Micke. Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag försökt rättat honom att jag heter Malin, inte Micke. Verkar dock som om det inte går in. Efter en konversation idag gav jag upp och konstaterade åt mamma att jag nog helt enkelt byter namn till Micke. Nog borde väl Skatteverket gå med på det? Dom har ju godkänt att nån kändisunge heter typ Noa Månfare så då borde väl jag få heta Micke? Jobbigt bara när de är familjemiddag och brorsan inte är på Öland som han är nu. Å andra sidan så skulle det ju göra arbetet lättare för både mig och pappa, jag skulle fatta att de var mig han pratade med och jag skulle slippa bli irriterad för att han blandar ihop mig med min bror och för honom skulle de bli lättare då det är ett namn mindre att komma ihåg.

Pappa (till mig)- Du, Micke kör du bort grävaren så du kan köra in traktorn sen?
Jag- Jag heter INTE Micke! Jag heter Malin!
Pappa- jojo (tystnad medan han drar ett bloss på cigaretten) Micke sluta prata nu och kör bort grävaren så du kommer in med traktorn.
Jag- För sista gången, jag heter Malin! Micke är på Öland!
Pappa- Jaja hämta traktorn nu Micke

Midsommar

2011-06-26T15:42:00.001+02:00

I flera dagar innan midsommarafton så hotade meteorologerna med typiskt midsommarväder, regn, regn och lite mera regn.

Men det såg lovande ut på midsommaraftonsmorgonen och jag var optimistisk och tog klänning till Hannas konfirmation. Dumt.

Det var soligt och fint och så så länge vi satt inne i kyrkan, men så fort vi stack våra näsor utanför kyrkporten så började regnat ösa ner, och så gjorde det under det efterföljande konfirmationsfikat också. När vi ätit upp all mat och all tårta och så, så slutade det att regna.

Vi tänkte såhär, att vi trotsar vädergudarna och åker till Bredåker, så får i alla fall alla midsommarfirare i Luleå fint väder. Fast de verkar som om vädergudarna eller naturlagarna eller vem det nu är som bestämmer över vädret hade tagit ledigt. För det regnade inte så mycket i Bredåker, vilket det brukar göra. Inte kom det någon åska heller, bara två fjuttiga regnskurar.

Och inte blev jag stoppad av polisen heller, vart är världen på väg?

Hanna var ärlig när hon svarade på frågan om varför hon konfirmerade sig, för presenterna.

Mammi i sin nya frisyr.

Den här såg jag under en av kyrkbänkarna, gissar att de var någon som visste vad som väntade och tog med nåt att roa sig med.

Jag tror jag ansågs vara pinsam som smög fram och tog ett porträtt, för våran konfirmand log väldigt motvilligt.

Vars är leendet Hanna? Eller tyckte du de var precis lika tråkigt och ointressant som jag tyckte?

En stressad Hanna gav sin storasyster och mig tre minuter för fotografering.

Som vanligt hade vi största paketet, i år var det även blötast. Innuti kartongen var det sju eller åtta andra paket. Bland annat innehöll de en gatusten och en träbit. I sista paketet fanns det ett paket.

Till slut hittade Hanna paketet, de var ett halsband med ett kors. Precis som hon önskat, men eftersom jag är emot kors och tårtspadar i silver som presenter så var det ett kors med en twist, under korset hängde en glittrig dödskalle.

Martin passade på att paketera Alexander.

Det märks att Linnea och Hanna är kusiner, båda finner ett nöje i att leka med presentsnöre.

Vi blev bjudna på jättegod jordgubbstårta.

Ser ni!? Till och med i Bredåker var det blå himmel!

Alexander njöt av solen.

Antar att han blev törstig av värmen.

Det bjöds på bus, öl och jordgubbsvin.

Alexander och Alicia fiskade, dock utan att få napp.

Fasters busunge =D

Mamma, den här fungerar inte. Det kommer vatten från fel ände!

Så småningom kom ju regnmolnen.

Och då även regnet

Efter regn kommer solsken?

auf Wiedersehen

2011-06-26T11:04:00.000+02:00

Idag åker Anna hem, det är lite tråkigt tycker jag. Det har varit roligt när hon har varit här =)

Stackaren måste ha fått ett jättekonstigt intryck av familjen, Första kvällen i Luleå släpades hon ut i skogen för att äta kräftor, kvällen till ära hade vi skaffat riktiga kräfthattar.

Jakten på svalka

2011-06-12T09:17:00.000+02:00

Igår bidde det lite mer shopping, Anna köpte skor och jag köpte hårfärg.

Anna köpte skor, två gånger. En gång i en storlek som var okej, sen drog jag in henne på en annan butik i samma kedja som visade sig ha samma sko i den perfekta storleken. Älskar att Stockholm att minimalt utbud av kedjor i City, men att varje kedja har minst två butiker på samma gata.

Muffinslunch med kaffe på mitt torg i Gamla Stan, jag åt en morotsmuffin.

Anna tog en med choklad.

Den underbara kastanjen på Brända tomten som gör mitt torg så underbart svalt och skönt.

Jag gillar speglingar…

Anna ville se Drakens Gränd där Jan Guillou's hjälte Kapten Hamilton bor

Vi hade en sightseeingdag, Anna vid St Göran och Draken.

Vis slottet blev vi nästan ner marscherade av kungens vakter.

Förra sommaren fotade vi lite i den här gränden, nu skulle Anna göra en ny posé, men de blev inget av det eftersom de var för mycket turister.

Vi tog en sväng upp på söders höjder.

De svalkade skönt högt över mälaren.

Anna får alltid vara modell när vi är ute och reser.

Inramad och klar.

Valles solkattsparadis?

Vi tog en glasspaus i Gamla Stan, min glass smälte med högre hastighet än vad Nniagarafallens vattens faller med…

Dagen avslutades i Hjulsta med tacomiddag, cider, hårfärgning och New Moon.

Virvelvind

2011-06-11T09:27:00.000+02:00

Igår gick en virvelvind igenom börsen, med andra ord så shoppade vi =)
Jag hittade lite grejer så, i torsdags köpte jag en topp och ett par jeansshorts på New Yorker, och en t-shirt på Vero Moda. Igår köpte jag två BH:ar, hittade äntligen en modell som jag gillade så jag passade på och köpte två. Köpte en svart långklänning också, och ett knallrosa linne.

Lite bilder från dagen.

Tågmöte

2011-06-10T08:51:00.000+02:00

I onsdags mötte jag Bea och hennes katter på centralen, hon skulle till Luleå och jag hjälpte henne att bära alla grejerna mellan tågen.
Vi satt på centralen och åt muffins och tittade på folk medan vi väntade på hennes tåg.

Igår mötte jag upp Anna när hon kom med Arlanda Express. Hon ska vara här ända tills söndag, vi ska ha så mycket skojsigt för oss =)

Igår var vi ut till Kista och shoppade loss i Gallerian där, speciellt på New Yorker. Sen var de bestämt bio, Pirates of the Caribbean – On stranger tides. Jag tyckte den var ok, kändes inte riktigt som pirates… Innan bio var det sushi till middag, Anna börjar bli mer och mer in to sushi nu =)

Varmt, varmare, varmast

2011-06-07T20:14:00.000+02:00

Jag är inget jättestort fan av vinterns kyla, men för den skull är jag inte heller något större fan av den tryckande vibrerande hetta som råder i vår huvudstad just nu. Olidligt.
På grund av hettan har jag spenderat dagen i skuggan. Först ute på Djurgården och sen på mitt, numera, favorittorg i Gamla Stan.
Nu på eftermiddagen hämtade jag Lasses bil på hans jobb för att sedan hämta honom på Arlanda. De gick väl sådär, jag blev stoppad i en nykterhetskontroll efter att jag hamnat i fel fil och tvingats svänga in på ett bostadsområde. Poliserna trodde jag snott bilen och påpekade att Lasse inte hade en försäkring som gällde för förare under 25 år. Mig med andra ord. Jag fick hur som helst åka vidare och hann precis passera en hemsk korsning vid namn Hjulstakorset, när trafikredaktionen meddelade att det brinner på Lunda insutriområde, Lasses jobb ligger där, och att en massa vägar spärrades av, bland annat Hjulstakorset. Tack till den som bestämmer över mitt öde att jag hann förbi innan vägen stängdes av. Jag kom fram till Arlanda och sen fick Lasse köra hem.

Hittade några fina blommor på Djurgården

Här satt jag och njöt av skuggan

På MITT torg i Gamla Stan, vespan i kombination med hettan gav en liten känsla av hur jag inbillar mig att Italiten ska vara.

På promenad genom stan

2011-06-06T21:39:00.001+02:00

Idag har jag inte gjort mycket vettigt, mest bara vandrat runt i stan och fotat och kollat på nationaldagsfirande.
Passade på att ännu en gång besöka slottet eftersom de var gratis idag, jag kan gå där hur länge som helst!

Någonstans långt där borta är en blå fläck, det är Kronprinsessan Viktoria och bredvid henne Boxer-Robert, oj förlåt Prins Daniel.

Sån spegel vill jag också ha!

Ett nästan lyckat försök att fånga skuggspelet från kastanjen på Brända tomten.

Sommarstockholm

Svårt att missa att de är nationaldagen idag.

Ett mer lyckat försök att fånga skuggspelet från tidigare nämnda kastanj.

Så var firandet över…

Vernissage

2011-06-05T21:42:00.000+02:00

Klassen innan vernissagen efter att vi skålat i bubbel!

Haarala-halsen

2011-06-05T10:42:00.000+02:00

Sitter på tunnelbanan på väg till stan för shopping med Gunilla och Alicia, den senare behöver en skolavslutningsklänning.
För att återigen ta upp ett av mina favvoämnen; Mini-Me. Det är tur att hon precis som en riktig Haarala har huvudet direkt på axlarna. På så sätt far inte hakan så långt ner när hon tappar hakan över saker hon aldrig sett förut. Som de enorma björnarna på Grönan som ville krama henne, när hon såg mig inne på Zara eller som när hon igår var vaken på båten från Slussen tillbaka till Djurgården.

Nytt försök

2011-06-05T10:14:00.000+02:00

Varför kan man inte ha elva och tolvåringar i koppel för? Det hade gjort vuxnas liv så mycket enklare!
Igår gjorde vi ett nytt försök med Gröna Lund och det var inga köer från helvetet så det blev en trevlig och roligt dag =D Det var länge sedan jag var på Grönan, och då var jag med vuxna. Grönan med barn är mycket roligare. Lärdom till nästa gång dock, gå en dag med lite mindre bra väder, små bebisar är gladare då och större barn orkar köa till karusellerna och grejerna eftersom det är mindre folk.
Efter Grönan tog vi båten till Slussen och därifrån promenerade vi till Galleri Kontrast för en titt på utställningen och en fika i skuggan på Waynes uteservering.
Dagen avslutades med poolparty och helt underbart god grillad kyckling och couscous sallad till middag i Sollentuna.

Tack till Ann-Katrin som bjöd mig på inträdet till Grönan och till Micke och Gunilla som bjöd mig på lunchen!
(I-landsnotering, de är bara på ställen som Grönan och Skansen och andra liknande inhägnade anläggningar som de utan problem kan ta 159kr för en hamburgertallrik med mindre innehåll än du får på donken)

En shoppingrunda lika effektiv som p-piller

2011-06-04T08:49:00.001+02:00

När katten är borta dansar råttorna på bordet. Jag har lägenheten i Hjulsta för mig själv sedan Ana tog in på hotell med sin darling, så nu sitter jag i vardagsrummet och äter frukost. Najs!
Jag har redan hunnit klura över två stora i-landsproblem eftersom jag vaknade alldeles för tidigt.
1) Vars gömmer Clark Kent Stålmannenmanteln när han är journalist? Jag kan tänkta mig att den ubertajta pyjamas utan problem går att ha under kostymen, just eftersom den är så tajt. Manteln däremot känns som om de borde vara knövligt att få in i en kostym. Var har han den? För när han sen blir Stålmannen sliter han ju bara upp kostymen.
2) Alla som kan lite om Photoshop vet att de är ytterst olämpligt att ha visa bilderna i 33,3 % eftersom de blir pixligt då 33,3% är typ oändligt. Varför öppnar Photoshop då ALLTID liggande bilder i visningsläge 33,3%?

Igår var planen att jag skulle på Gröna Lund med familjen Haarala-Larsson-Södergren-Wikström. När jag nu ändå är så knäpp som jag är så promenerade jag från centralen till Grönan. På vägen åt jag mitt livs godaste smoothie.
Okej, Stockholm är en väldigt vacker stad på sommaren. Jag älskar att promenera genom Gamla Stan och längs med vattnet, som längs med Strandvägen. Båda ställena har dock samma nackdel. Dessa strosande turister! Jag vet, jag gick rätt fort och ville komma fram och så. Jag kan också tycka om att strosa, men varför ska man stanna mitt på vägen och knäppa kort? Varför kan man inte ta fem steg åt sidan där ingen går? Och varför kan man inte gå rakt fram när man strosar? Varför svänga fram och tillbaka över hela vägbanan?
Nää nu ska jag väl inte gnälla, tillbaka till Gröna Lund.
När jag kom in på Gröna Lund så mötte jag en kompis från Sundsvall och hennes familj. Lite roligt var att hennes pappa kom ihåg mina bilder från vernissagen =D
Kom så fram till Grönan och såg den.
Kön från helvetet. Kön för att komma in på Gröna Lund. Jag skulle säga att den är värre in kön till Madame Tussads en regnig Londondag.
När jag stod där och kände mig rätt håglös över att ställa mig i den kön i sommarhettan så passerade en bekant röd minibuss på gatan och det dröjde inte länge innan min mobil ringde. Även familjen med alla efternamn hade sett kön. Ingen ville ställa sig i den.
Planerna ändrades och vi skulle ses på Drottninggatan istället.
Kände mig lätt bekväm i värmen och resonerade som så att det nog skulle vara rätt tomt på båten eftersom alla människor stod i kö till Gröna Lund, jag hade rätt. Svalkade skönt när man stod ute på däck.
Gamla Stan var fullt av strosande turister och jag kryssade fram mellan dem och försökte hålla mig på de smalaste skuggigaste gränderna.
Väl framme på Drottninggatan så väntade helvetet, ännu mer strosande människor än i Gamla Stan. Hittade hur som helst till sist delar av familjen med alla efternamn inne på Zara. Killarna plus Mini-Me stod i dörren och väntade på tjejerna. De var med andra ord som det skulle.
När jag hälsat på alla som inte åkte vagn satte jag mig på huk för att säga hej till Mini-Me som började låta som om hon tänkte gråta. När hon såg mig tappade hon verkligen hakan. Det var inte bara en förvånad min som vuxna brukar ha. Ögonen tredubblades i storlek, och det säger en del eftersom hon har enorma ögon från början, och munnen blev minst lika stor som ögonen och man såg verkligen att hon inte fattade hur jag hade hamnat på det här konstiga stället.
När tjejerna var klara på Zara så skulle alla ta sig vidare till nästa affär. Det var då jag insåg det.
Shopping på Drottninggatan, med tre nästan-tonåringar, en tjej i mittemellan ålder och två barn i barnvagn, är effektivare som preventivmedel än p-piller.
Ett koppel till varje unge hade varit något. Åtminstone till dem som går själva, Mini-Me satt fastspänd i vagnen, som tur är. Medan Kalle och Alexander kollade grejer på Intersport så lät vi Mini-Me slippa vagnen en stund och genast var hon på väg mot rulltrappan och när jag tog tag i hennes klänning för att stoppa henne började hon tjuta som en stucken gris. (Det är då hon INTE är lik mig)
Vi tappade även bort Kalle för en stund inne på Intersport, men som tur är hittade vi igen honom.
Sen var det fikastund och ja alltså om jag inte tidigare kastat bort alla planer på barn så gjorde jag det definitivt då.
– Får vi både fika och macka?
– Jag vill inte ha fika! Jag vill ha glass!
– Men jag vill ha det NU! Det blir ju efterrätt, efter fikat.
Det blev fika och dricka med tjat om glass. Jag vet inte hur det gick med glassen, jag gick ut och åt middag med folk som lånat ut sina barn. Klokt.
Idag blir det en p-piller resa till Grönan för att sedan fortsätta till galleriet. Jag är aningen nervös för våra tavlor, någon som kan limma fast dom på väggarna innan stormvinden med alla barn kommer?

Malin Haarala – bildjournalist

2011-06-02T20:18:00.002+02:00

Så nu var det helt och hållet klart. Tavlorna hänger på väggen på Galleri Kontrast och igår var det vernissage och efter det middag med klassen på Ho's kinarestaurang vid Hornstull.

Ana och Tessan målar för fullt.

Ana utanför galleriet

Hur många bildjournalister behövs för att hänga upp Pablos tavlor?

– Många uppenbarligen

Hur många bildjournalister behövs för att byta en glödlampa?

– Bara en som tur är.

För mindre tavlor verkar det inte behövas så många bildjournalister för att få upp dem på väggen.

Ana efter vernissagen medan vi väntar på avfärd mot Ho's

Gänget

Lena plockar med blommorna morgonen efter vernissagen

Simons kompis kollar på Jimmys bilder

Det bästa bilderna hänger i källaren ;)

Mina bilder bakom någon annans blommor

Syrran kom med blommor till mig =) men jag missade att fota dem när de stod under mina bilder.

Det här är de bilder som nu hänger på Galleri Kontrast

Min darling med Niila i snöstorm fick ge vika då Einstein kvoterade in bilden ovan för att få in någon bild med levande renar bland mina utställningsbilder.

Glassfika med tjejerna i Gamla Stan

2011-06-02T20:08:00.000+02:00

Nu är de printat och klart!

2011-05-24T22:05:00.000+02:00

Imårrn blir det IKEA för inköp av ramar =)

Sådärja

2011-05-20T09:04:00.002+02:00

Då var man väl klar då.
Bara det där lilla lilla problemet med att hitta ett jobb kvar.

Igår vart vi klara med examinationerna. Det tog tre lååååånga dagar, men nu är de klart. Bara att fixa allt till utställningen kvar, och ha själva utställningen också då såklart.
För att fira att examineringen var över så bjöd Einstein och Maria på grillfest. När jag, Ana och Maria kommer dit så står Åland, Pablo och Einstein på gatan och lastar ur bagaget på Einsteins Volvo. Vi trodde ju såklart att det var för att killarna var riktiga gentlemän och ville hjälpa till att bära in grejerna. Det visade sig att det inte var så. Gentlemän var dem, men inte för att de bar in grejerna från bilen, utan för att Einstein hade fått punktering, så de höll på att byta däck.
Tillslut visade det sig att de var så att det behövdes fyra bildjournalister, en professor och en instruktionsbok för att byta däck.

It ended up in black and white

2011-05-14T11:48:00.003+02:00

Här är några av de bilder som tog sig igenom hela urvalsprocessen.

Här är några av de bilder som snubblade på mållinjen och valdes bort en sen måndagsnatt/tisdagsmorgon.

Urval handlar till största delen om det hjärtskärande momentet "Kill your darlings". Här är mina darlings som Einstein brutalt dödade från projektet. Speciellt den sista var jobbig att ta bort. Jag gillar foten som sticker ut bakom skotern.

Einstein påstår att urvalsprocessen adrig någonsin förut tagit så lång tid som med våran klass, och de är inte för att vi är många fler än vad någon tidigare klass varit. Utan för att vi är så fästa vid våra darlings. Vi kämpar för våra darlings med näbbar och klor och vägrar ge upp dem.

Han hade förslaget att vi skulle ha två bildspel rullandes på utställningen, ett med våra bortvalda darlings. Och ett med bilder på människor som röker. Nordens fotoskola fotar gardiner, bildjour08 fotar rökare. Enda projektet där det inte finns en endaste bild på en rökare är mitt. Får nöja mig med en snusbild istället.

Lite terapi

2011-05-10T09:44:00.000+02:00

Har haft en session med photoshopterapi efter nattens mardröm på skolan.

Jo, jag längtar till sommaren.

Hur man bäst spenderar en måndagkväll

2011-05-09T22:37:00.001+02:00

Klockan är 22.34, jag stinker vitlök och sitter på ett bord, gäspar och nojjar över responsen på texterna jag har skrivit om projektet.
Jag kan komma på tusen bättre sätt att spendera en måndagskväll, typ se på TV, gå på gymmet, läsa en bok, fixa till de som var fel i texterna, lägga sudoku eller det bästa av allt; Sova!

Söndag

2011-05-08T15:23:00.000+02:00

Det är söndag eftermiddag och klockan har nyss passerat tre och jag sitter på skolan. Kul liv man har då.
Den korta texten är klar. Den långa texten är klar och inskickat alldeles nyss, i god tid innan deadline vid midnatt. Nu är det bara sequence-tjosanet kvar, det svåraste. Mest bara för att jag verkligen inte förstår vad det är vi ska göra. Min plan är att göra nå som nästan är en sequence, visa den åt Kimmich imårrn och låta honom göra den. Det kommer ändå vara fel de jag gjort, om inte annat för att han inte gillar det och alltid kan motivera sina åsikter med "I'm the professor, my opinion is the one that give grades…"

Jakten på den försvunna inspirationen

2011-05-07T10:53:00.000+02:00

Jag vet inte, men igår eftermiddag efter att jag blev klar med den korta texten så försvann all inspiration, poff ut genom fönstret bara. Nu på morgonen har jag försökt hitta igen inspirationen i photoshop, nu känner jag mig nästan redo att skriva igen.

Det här är det enda nytagna fotot, plåtade det igårkväll när jag var ute på kvällspromenad i det vackra ljuset. Det fick mig att längta till sena, varma sommarkvällar med kvällsdopp i älven.

Ännu en bild

2011-05-06T18:01:00.002+02:00

Synomnymer

2011-05-06T11:34:00.000+02:00

Jag sitter och jobbar på den korta artikeln till projektet och ville ha fram en synonym till plocka, eftersom plocka öronen från renen lät så enkelt, som om de var lösa. Så jag kollade efter synonymer på synonymer.se och fick flera förslag.

Det sista förslaget fick mig att dra lite på smilbanden, och jag visade de åt Pensionär-Pandan Emma som satte in det i meningen jag försökte konstruera och fick det till pungslå av öronen på renen, vilket fick de att brista för mig. Jag började gapflabba så jag höll på att välta ut den där femte koppen kaffe jag precis hade kokat. Sen om de verkligen var roligt eller om de var de att jag nästan hade druckit fem koppar kaffe vet jag egentligen inte…

Rensa hjärnan

2011-05-05T21:29:00.000+02:00

Jag kände att hjärnan snurrade av bilder och texter och renskötsel i största allmänhet, så för att rensa hjärnan satte jag mig och photoshoppade. Blev lite nostalgibilder från förra sommarens Stockholmsresa.

Goes Black and White

2011-05-05T20:19:00.002+02:00

Nu är de urval som gäller för hela slanten, och "sequencing". Jag fattar inte alls vad de innebär riktigt, men Einstein verkar ändå ha en rätt bestämd åsikt så jag behöver inte tänka jättemycket.
Pensionärs-Pandan Emma hjälpte mig via Skype idag, älska Skype där kan man både äta sushi och göra bildurval. Tur att man inte ser in i min lägenhet så bra, för de måste ha sett askonstigt ut när jag vandrade runt i sängen och bar runt på datorn med skärmen riktad mot väggen...

Senaste nytt vad gäller projektet så är de nu i svartvitt, och nu är de faktiskt nästan så jag också gillar bilderna. Nästan. Texten håller jag på att jobba om, för mycket jag och blommande text och för lite ekonomi. Fick veta igår att de var två texter att skriva, en kort och en lång. Deadline för den korta imårrn vid midnatt och för den långa söndag vid midnatt.
Ja det löser i alla fall problemet vad man ska hitta på i helgen.

Såhär ser min vägg ut just nu, de är egentligen bättre att gå runt bland bilderna. Men jag har inte nog med golvyta till att ha alla bilder där, så det blir bildurval i kubik…

Jajustdet! Bea gav mig tipset att de vore enklare att ta ett snöre och klädnypor. Jag konstaterade att jag hade klädnypor, men ingen tejp. Då kom Bea på den brillianta idén att ta skosnören. Jättebra idé sa jag, men vad gör jag när jag ska gå ut? Tar ner alla bilder och snörar tillbaka snörena på skorna?

Hon tycker fortfarande, typ 3 timmar efter konversationen att det är lika roligt =D

Bättre sent än aldrig

2011-05-04T22:00:00.000+02:00

Nu, nästan en vecka senare så kommer äntligen lite bilder från majbrasan. Tidvis brann de bättre i brasan och när de väl började brinna i brasan så brann den rätt fort.

Livet går framåt i motvind och uppförsbacke

2011-05-01T21:46:00.000+02:00

Jag tror att jag gråtit fler gånger än jag skrattat det senaste året.
Fråga inte varför, för jag vet inte.
Jag har bara en ständig känsla av att livet går framåt i ständig motvind och uppförsbacke, det hade liksom varit trevligt med nedförsbacke någon gång, eller åtminstone medvind.

Finns det något bättre än sena sommarkvällar?

2011-04-26T19:03:00.000+02:00

klippt var de här

2011-04-26T14:36:00.000+02:00

En somrig påsk

2011-04-26T10:42:00.001+02:00

Jag var lunchkock och tog till med de enda jag kan, grillkorv!

Påskkärring? Eller nån från Björnligan?

Coola killar

Fler coola killar

Äggjakten 2011 började med en nyhet

Annas coola buktalardocka var poppis

Glidare

Fasters lilla busfrö

Klart man är såhär snygg när man är sååååå lik faster

Det som krokigt ska bli... Bra tjej de där som kommit på grejen med kaffe =P

Anna och hennes coola docka

Cool brud

Morgonstund har guld i mun

2011-04-21T08:24:00.000+02:00

Klockan är inte ens halv nio och jag har redan försökt skriva på exjobbs reportaget i en timme.
Såhär långt har jag hunnit än så länge. Känner att "suddaknappen" är den som är mest frekvent använd.

Fördelen med lappsjuka

2011-04-20T18:46:00.000+02:00

Förra veckan en kväll när jag var i Nikka blev jag lätt knasig av att inte ha nå att göra. Jag stämde träff med en kompis för att äta pizza, men när vi båda hade lokaliserat varandra inne i Kiruna så hade pizzerian vi kände till hunnit stänga så de blev inget av det. På vägen hem snubblande jag över århundradets solnedgång. Om nån hade sett mig och Röda Faran på vägen till Nikka den kvällen måste de ha trott att jag var knäpp. Jag stannade hur många gånger som helst och på ett ställe gjorde jag en vändning på väg, inte de lättaste då vägen till Nikka inte är så bred och Röda Faran inte har nån servostyrning. Men allt går, med lite armstyrka och en hel del ovilja att stanna bilen och gå upp för backen för att ta bilden.

Kebnekaise i solnedgång. Eller jag tror Kebnekaise är med i alla fall, borde vara ett av bergen mellan telefonmasten och den stora klungan med träd som sticker upp. Jag är verkligen helt urusel på att se skillnaden på olika berg på håll...

KlockRENt

2011-04-13T17:52:00.001+02:00

Snabba kast här, imorse var vi ut i skogen och där var de vintrigaste vinter och inge barmark alls, nu är jag i Luleå och har varit ute på prommis med hundarna i bara converse och tröja, najs!
På väg ner så hade jag en kompis i bilen, vi kallar honom X, såhär gick vår konversation någonstans söder om Gällivare.
Jag: Ser du renen där i vägkanten?
X: De där är en snödriva ingen ren, de borde väl du om någon se?!
Jag: Nej, de är en ren!
X: Malin, nu är du dum, de är ju bara en snö driiiiiiivvvvvvvaaaaaaaaa!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Precis då höjde snödrivan på de hornförsedda huvudet och vände de ut i vägen för att titta vad de var för vrålåk som var på väg att passera.
X hann väja så vi träffade aldrig renen, men från min vy på passagerarsidan så kändes de som om renen hade enorma horn, typ 3 meter, som bara var 2cm från våran bilsida. X har dock svårt att erkänna att han har fel, så han hävdar fortfarande att de var en snödriva, bara de att de var en snödriva med huvud och horn...
Sen körde jag.

Opepp

2011-04-12T16:57:00.000+02:00

Tänk att ni står högt upp på ett berg, alldeles vid kanten på ett stup som sträcker sig nästan hela vägen ner till dalbotten då de kommer en vindpust som för er ut över den där kanten, så ni faller ända ner.

Det hände mitt självförtroende i förra veckan. John Kimmich aka Einstein's kommentarer har förstört hela min fotolust just nu. De är inte roligt, jag har liksom ingen ork att lyfta armen och ta bilden. Kopplingen mellan ögat som ser bilden och armen och fingret som tar den fungerar inte som den ska. Den fungerar inte alls faktiskt. Glädjen saknas, alltså inte glädjen att vara här. För de är jätteroligt att följa med Niila, även nu när vi kör turister. Igår var vi till Alesjaure och idag har vi varit till Hukijaure, dock får jag åka bagagekälke när vi har med turister, de är kallt och skumpigt och blåsigt. Men ändå roligt. Ända tills jag kommer på att jag ju egentligen ska fota, då bara poff försvinner glädjen. Hänger ni med?

Jag önskar jag också kunde gömma mig bakom en skoter, fast jag hade nog inte ens stuckit ut foten. Jag hade grävt ner mig under den.

Ibland ser man inte skogen för alla träden

2011-04-10T10:25:00.000+02:00

Jag har åkt förbi just de här fjället rätt många gånger nu, men de var inte förrän i tisdags, efter att fått de utpekat för mig, som jag såg att bergsskrevan ser ut som ett hjärta.

Kåbdalis

2011-04-10T08:24:00.002+02:00

I fredags var jag, Anna och Stina till Kåbdalis.

Jag var livrädd innan vi for dit, men de ordnade upp sig och de gick jättebra att åka. Jag överlevde juh!

Här är lite bilder. Enjoy!

Jag missade precis bästa bilden... Som vanligt.

Stina la några fina Z:n i backen

Imårrn

2011-04-04T14:34:00.001+02:00

Imorgon far jag tillbaka till Nikka, ska bli så skoj!

Jag nästan längtar efter tystnaden ;)

Mästerpyromanen Hanna

2011-04-03T15:02:00.000+02:00

Jaha men nähä de var väl de då

2011-03-31T21:38:00.000+02:00

Sjukt spännande match ikväll. Bra hockey.
Förutom att jag tycker att dom slåss alldeles för mycket.
Men va fan, semifinal är ju klart bättre än i fjol. Såhär skrev jag för nästan precis ett år sedan.
Jag känner mig lika bitter ikväll, för de hade varit fasligt trevligt att se Luleå Hockey i en SM-final efter en sån här toppensäsong, med tanke på förra årets kalkonsäsong...

Vi hittade den till slut!

2011-03-30T19:08:00.000+02:00

Imorse deppade jag lite över kylan och att jag i Luleå minsann hade tagit fram conversen. Men även här fanns det lite vår. Var inte de lättaste att ta sig dit, vi fick åka igenom dalar och upp för backar, ner för backar genom fler dalar upp för fler backar och genom en storm och ett snömoln. Men sen på en sluttning i skydd av ett träd så hittade vi den.
Våren.

Fast några Converse var väl inte aktuella direkt.

Bra och bättre väder

2011-03-30T17:19:00.003+02:00

Igår

Idag

I normala fall brukar vi färdas framåt i en lite lagom hastighet sådär, men idag när vi kom ner på sjön på väg mot Nikka fick Niila fasligt brottom och blåste på i 110 km/h, jag trodde jag skulle blåsa av eller nå!

Och en rättelse från igår, de finns ett fönster på de lilla bruna huset. Det gömmer sig inte bakom snövallen utan på andra sidan huset...

Sommaren i antågande

2011-03-30T10:37:00.000+02:00

Inatt har de varit -23 grader ute, brrrrr. I Luleå hade jag ju till och med plockat fram mina converse juh!
Aja, medan jag sitter och väntar på att de ska bli varmare så vi kan åka ut, så sitter jag och kollar sommarkurser. Jag insåg att jag är rätt sent ute och fick nöja mig med att söka de kurser som var öppna för sen anmälan. Så de blev ett urval därefter.
Två vettiga kurser och fem som jag valde bara för att de lät skoj att läsa dom på sommaren. Såhär tänkte jag, de är ju sommar och då behöver man inte vara jätteseriös med de man pysslar med. Om man inte råkar få jobb vill säga, då gäller andra regler.
Så två seriösa kurser; Att skriva för webben och interaktiva medier och Animation med Flash. Känns som två kurser man kan ha användning för så. Jag tycker att animationskursen låter intressantast.
Till de oseriösa lite roligare kurserna; Astrid Lindgrens författarskap, Jane Austen och viktorianska kvinnliga författare, Ryska för nybörjare 1, Att popularisera litterära klassiker. Från Elisabeth Bannet och Alice till Bridget Jones och Neo och Vampyrberättelsen från Dracula till Twilight. Massor med härliga gamla klassiker att lösa, och vem kan klaga på att få läsa Astrid Lindgren som kurslitteratur? Me like!

Hoppas nu att de blir varmare snart så vi kommer oss iväg någongång!